JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 ETN.fi  Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise
fredag 18 september 2020 VECKA 38

En trådlös sensornod i storlek som en puck till ett hockeyspel har under två månader fungerat som gränssnitt till hjärnan hos en gris vid namn Gertrude. Detta hjärngränssnitt, från Elon Musks bolag Neuralink, är ingen revolution, men det har bättre prestanda än existerande lösningar.

Gertrude höll föreställning över Youtube från San Francisco i fredags. När hon bökade och buffade i marken och mot skötaren, hördes pip i olika tonhöjd. Känselcellerna i Gertrudes tryne skickade signaler till ett område i hennes hjärnbark där de snappades upp av en liten puck som Elon Musk kallar för The Link.

En annan gris hade fått pucken monterad i hjärnbarken i ett område där kroppsledernas lägen analyseras (det kallas proprioception). Från puckens information kunde Neuralink läsa ut benens faktiska lägen, med viss precision.

Fjolårets och årets hjärngränsnitt från Neuralink. Elon Musk har personligen investerat 100 miljoner dollar i bolaget.

En tredje gris hade haft en puck och sedan fått den bortopererad, för att visa att pucken kan uppgraderas.

Den dag det finns robusta och bredbandiga gränssnitt till hjärnan borde det kunna gå att koppla sig runt skador i hjärnan. Det öppnar massor av möjligheter – allt från att kontrollera epilepsi till att styra proteser. Kanske till och med ge paralyserade rörelsen åter.

Eller, vilket är den idé som science fictionentreprenören Elon Musk återkommer till, att koppla samman biologisk och artificiell intelligens till en superintelligens.

Det är långt kvar dit. Men i fredags presenterade Elon Musks bolag Neuralink ny hårdvara som flyttar oss ett litet steg närmare målet.

Alla uppgifter ska tas med en nypa salt eftersom Neuralinks forskare ännu inte publicerat vetenskapliga artiklar om sina nya resultat.

Pucken The Link samlar signaler från spikpulser neuroner i ett område i hjärnbarken. De sammanstrålar i The Link till 1024 ledningar, där varje ledning påverkas av signaler från kanske upp till fyra neuroner.

Pucken har en diameter på 23 mm och en tjocklek på 8 mm – i samma storleksordning som det skallben som det monteras i. Den talar Bluetooth LE. Batteriet räcker i en dag och laddas induktivt.

Gertrude får extra stor uppmärksamhet eftersom hon jobbar för Elon Musk. Han gör ingen hemlighet av att han på sikt är på jakt efter en symbios mellan biologisk och artificiell intelligens. Det adderar till nyfikenheten – både bland förhoppningsfulla och skeptiker.

Samtidigt har Neuralink en investering på 150 miljoner dollar och hundra anställda i San Francisco som jobbat i fyra år med projektet. Det är en budget som skapar förväntningar, som Neuralink ändå tycks ha infriat.

I The Link har Neuralink bland annat gjort framsteg inom antenner, material och datakomprimering. Komprimeringen består i att pucken inte skickar en beskrivning av spikpulserna i sig, utan index till en lagrad puls som liknar den aktuella pulsen. Signalanalysen sker i en egenutvecklad asic.

Dagens standardhjärngränssnitt, Utah Array från Blackrock i Utah, levererar 100 signaler, mot Gertrudes 1024 signaler. Ingen har heller tidigare tagit sig för att implantera hela det kompletta hjärngränssnittet i skallen, inklusive batteri och radio. Så säkerligen har Neuralinks mailbox vid det här laget fyllts av förfrågningar från forskare ivriga att få experimentera med pucken.

Implanterade BCI:er (Brain Computer Interface) har funnits experimentellt i omkring 15 år. Genom åren har kanske ett 20-tal människor fått implantat som exempelvis använts för att styra proteser, skriva maskin eller kontrollera epilepsi.

Det återstår dock stora problem med BCI:er, som Neuralink inte indikerat att det har lösningar på.

Exempelvis har det nu gått två månader sedan Gertrude fick komponenten monterad på sin hjärnbark, försiktigt ditsatt av en robot. Det betyder att den förmodligen har börjat degenerera, som hjärnimplantat av detta slag brukar göra. I framtiden behövs implantat som snarare klarar decennier, enligt Neuralink.

Ett annat problem är robustheten i processen – hur många syskon till Gertrude genomgick misslyckade operationer?

Vad gäller bandbredd så behövs signaler från många neuroner för att kunna styra en protes på intressanta sätt. Gertrudes 1024 signaler imponerar, men räcker ens rent teoretiskt bara ungefär till motoriken som krävs för att lyfta en kopp. Det är långt kvar till att kunna ge en paralyserad rörelseförmågan åter. Elon Musk plan är att tiopotens för tiopotens öka antalet avlästa neuroner till tio miljoner stycken.

Ytterligare ett stort problem är att skicka data tillbaka till hjärnan. Tekniskt är The Link delvis förberedd för detta. Men det är en destruktiv process.

Det som står närmast i tur för Neuralink är att förhoppningsvis redan i år operera in pucken i människor som paralyserats av ryggmärgsskador. Operationen ska ta en timme och patienten ska kunna hemförlovas samma dag.

Om du är intresserad annonserar Neuralink just nu efter robot-, elektro- och mjukvaruingenjörer. De ska få en specifik uppgift: att förbättra precisionsroboten som opererar in implantatet. Den är redan inne på sin andra generation och är en nyckelkomponent i lösningen.

MER LÄSNING:
 
Pappersmagasinet Nyhetsbrev
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)