Det har blivit möjligt att utveckla experimentella drivrutiner för Linux i det trendiga språket Rust.
Linuxkärnan skrivs i programspråket C och så har det alltid varit. Men till slut har det seglat upp ett värdigt alternativ för systemnära programmering – Rust. Det är det språk som älskas högst av sina användare enligt entydiga enkäter.
Linus Torvalds är avvaktande positiv för Rust i Linux. Orsaken till intresset går att kvantifiera. Uppskattningsvis två tredjedelar av de säkerhetsproblem som identifierats i Linuxkärnan skulle inte ha kunnat existera om Linuxkärnan varit skriven i Rust istället för C.
C:s allmänt erkända akilleshäl är att det är skakigt på det viset att det är lätt för programmeraren att göra misstag som skapar kaos i minnet. Rust använder en annan minneshanteringsmodell som inte tillåter att dessa fel uppstår.
Detta är ett tungt vägande argument för att tillåta att ny kod utvecklad i Rust adderas till kärnan. Det är signifikant troligare att Rustkod är korrekt.
Utmaningen består i att integrera gammal C-kod med ny Rust-kod på grund av deras olika minnesmodeller. Det skapas just nu verktyg för att automatisera detta och det diskuteras vilken typ av kod som är den lågt hängande frukten för att rustifiera.
Efter diskussionerna har det nu tagits ett historiskt allra första litet steg mot Rust i Linux: det är nu tekniskt möjligt att bidra med en drivrutin till Linux skriven i Rust. Inte till den allmänna utgåvan av Linux, utan till en speciell utvecklarversion kallad Linux-next.
Rust skapades på Mozilla, företaget bakom webbläsaren Firefox. Intresset växer. I marsnumret av magasinet Elektroniktidningen kan du läsa om hur Rust börjat nosa på ytterligare en spännande domän, säkerhetskritiska system, där idag Ada är det stora programspråket.
Teckna prenumeration på Elektroniktidningen här, så kan du läsa den digitala utgåvan samma dag.