About / Advertise
Igår avslöjade EU-kommissionen vad satsningen ”Chips för Europa” innebär i monetära medel: 150 miljarder kronor. Industri och offentlig sektor beräknas komma att matcha summan med ytterligare 430 miljarder kronor.
– På kort sikt ska det här öka vår motståndskraft mot framtida kriser genom att göra det möjligt för oss att förekomma och undvika bristlägen, säger kommissionsordföranden Ursula von der Leyen.
– Tittar vi på medellång sikt hjälper den att göra Europa till en industriell ledare på en strategisk marknad.
Det var halvledarbristen under pandemin som öppnade EU:s ögon för hur beroende regionen är av en pålitlig försörjning av halvledare. EU-kommissionen förmanar nu medlemsländerna att skapa nya mekanismer för att från och med nu övervaka att försörjningskedjorna håller.
I förra veckan rapporterade vi om EU-kommissionens plan i övrigt. Pengarna ska gå till redan pågående forskning och utveckling. Men initiativet omfattar inte bara pengar från EU, utan innebär också uppmuntran och stöd för andra aktörer.
EU kommer exempelvis att ha lättare att se mellan fingrarna på statliga stöd till företag – om det handlar om halvledarproduktion. En konkret idé på vad länder gärna får stödja är att europeiska halvledartillverkare släpper in andra industriföretag att tillverka chips i deras fabriker. EU kallar det för ”Open EU foundries” .
Här är några intressanta konkreta direktiv från planen:
- Öka tillgången till utvecklingsverktyg och testtillverkning
- Etablera en certifiering för energisnåla chips
- Dito för cybersäkrade chips
- Främja samarbeten mellan kompetenscenter
- Skapa kompetens och locka hit kompetens utifrån
- Stöd storskaliga investeringar i produktionskapacitet
- Stöd forskning och utveckling av den mest avancerade tekniken
Ett konkret mål för Chips för Europa är att dubblera EU:s marknadsandel till år 2030. Den är idag en knapp tiondel och finns hos företag som Bosch, ST, Infineon och NXP.
En fabrik för den mest avancerade halvledartekniken kan kosta hundra miljarder kronor att bygga.
