About / Advertise
Även om vi människor sällan kan skilja en falsk komponent från en äkta finns det alltid små avvikelser i märkningen och i plasten som är olika. Israeliska Cybord har utvecklat en AI-lösning som baserat på bilderna från monteringsmaskinerna i produktionslinan skiljer falskt från äkta.
– Monteringsmaskinerna tar alltid bilder av komponenterna som de slänger efter några millisekunder. Gör inte det! Låt oss använda dem för att avgöra om komponenter är äkta eller förfalskningar, säger Zeev Efrat på Cybord när jag träffar honom på Electronica.
Företaget har knappt tre år på nacken men redan betalande kunder för sin innovativa metod för att hitta falska komponenter.
Principen är enkel, träna upp algoritmerna med bilder på komponenter som du vet är äkta. Sedan är det bara att jämföra dessa med bilder som monteringsmaskinerna tar. Det behövs alltså ingen ny maskin i produktionslinan utan bara att bilderna laddas upp till Cybords molnlösning där jämförelsen görs och där resultaten sparas.
Inlärningen av algoritmerna baseras på det som finns tryckt på komponenterna, liksom strukturen i plasten och andra saker som är karakteristiska för kapslingen. Är det inte en äkta komponent finns alltid små skillnader jämfört med originalet, som inte alltid är möjligt att upptäcka för en människa.
För att få tillgång till de maskintagna bilderna, samarbetar företaget med de flesta större maskinleverantörerna.
– Det är ASM, Fuji, Yamaha, Universal, Panasonic, de nyare från Mycronic som inte använder laser och de nya från Juki.
Jämförelsen går nästan i realtid, den tar inte mer än ett par hundra millisekunder per komponent. Tilläggas kan att man förutom att hitta falska komponenter också kan se sprickor, böjda ben och andra fel på komponenterna.
I princip skulle det gå att säga åt maskinen att kasta komponenten i stället för att montera den men i dagsläget kan de inte ta emot den typen av information.
– Vi jobbar på med ASM på det.
Dessutom går det att gå tillbaka och hämta alla data om det exempelvis skulle uppstå en reklamation.
Cybord försöker inte sälja lösningen till maskinleverantörerna och inte heller till kontraktstillverkarna. Det är stora OEM-företag som Nvidia, Intel, Microsoft och Siemens som är målgruppen.
Logiken är enkel. För maskintillverkare och EMS-företag skulle det innebära ytterligare en kostnad i en bransch med små marginaler.
– Det är OEM-företagen som får klagomål från kunderna när det blir problem, och de har bättre marginaler.
Både OEM-företagen och kontraktstillverkarna får tillgång till resultaten. De senare ser fördelarna och blir ambassadörer för tekniken.
Cybord har också tagit fram en lösning för kunder som vill hitta falska komponenter innan de laddas i monteringsmaskinen. Det är en maskin med kamera som drar av tejpen, inspekterar komponenterna och sedan sätter på ny tejp. Själva maskinen kommer från en tredjepartsleverantör som integrerat Cybords mjukvara.
Företaget har 30 anställda och räknar med att omsätta två miljoner dollar i år. Kunderna finns nästan uteslutande i USA.
– I början skannade vi en miljon komponenter per vecka, det tyckte vi var fantastiskt. Nu är det 250 miljoner per månad som vi skannar, och det är bara början, säger Zeev Efrat.
