Det är hopplöst att försöka provköra Chalmers kvantdator, ständigt upptagen av forskare som skruvar på den. Så nu bygger Chalmers en kopia som industrin ska kunna använda.
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse betalar notan på 102 miljoner kronor, liksom den redan betalar det forskningscentrum WACQT (Wallenberg Centre for Quantum Technology) där Chalmers kvantdator utvecklas.
– Syftet med testbädden är att höja kompetensnivån inom kvantteknologi i Sverige och att sänka tröskeln för att använda kvantdatorer, säger Per Delsing, Chalmersprofessor och föreståndare för WACQT.
Utöver kvantdatorn kommer testbädden att innehålla en supportavdelning.
– Tanken är att man inte ska behöva så stora förkunskaper. Det räcker att ett företag har ett problem som man hört att en kvantdator kanske skulle kunna lösa, så hjälper supportavdelningen användaren vidare därifrån, säger Per Delsing.
Till skillnad från kommersiella molntjänster som tillhandahåller beräkningstid på kvantdatorer, så kommer Chalmers att vara transparenta med vad som finns under huven i kvantdatorn.
– Då kan man optimera algoritmen efter hårdvaran, vilket ökar chansen för lyckade beräkningar, förklarar Per Delsing.
Chalmer lovar dessutom överkomliga priser.
KvantdatorerKvantdatorer utnyttjar fysiska krafter som ligger utom räckhåll för klassiska datorer. Potentiellt betyder detta att de kan göra avancerade beräkningar praktiskt genomförbara som skulle ta orimligt lång tid på klassiska datorer. Två problem återstår för forskare innan kvantdatorerna kan börja göra nytta: hårdvaran räknat i antalet kvantbitar måste skalas upp. Och så måste forskarna identifiera beräkningsutmaningar där kvantdatorerna faktiskt är överlägsna – de är inte generella datorer. Chalmers har utvecklat sin unika kvantdator sedan 2017. Den är uppe i 25 kvantbitar och har bland annat lyckats att skapa ett effektivt schema för en flygplansflotta bestående av två (2) flyplan. Målet till år 2029 är 100 kvantbitar. |