Den hårt kritiserade kemikalieskatten skulle minska med 20 miljoner om året men branschföreträdare hävdar att den i stället ökar med nästan 900 miljoner när de nya reglerna träder i kraft vid halvårsskiftet. Uppgiften kommer från intresseorganisationen Svenskt Näringslivs tidning TN.
Kemikalieskatten blev hårt kritiserad när den infördes sommaren 2017. "Ineffektiv och skadlig för svensk konkurrenskraft" och "arbete mot farliga kemikalier bör ske på EU-nivå", var två argument.
Men motståndarna har inte fått särskilt stort gehör. I förslaget till förändringar som landade på regeringens bord i februari 2022 fanns bara mindre justeringar (länk).
Dessa kommer enligt TN att leda till att staten får in 900 miljoner kronor mer per år, inte 20 miljoner som konsekvensutredningen inför lagändringen kom fram till. Skatteintäkterna ökar i så fall från 1,7 till 2,6 miljarder kronor per år.
– I slutändan får staten mer pengar. Det är ett typiskt exempel på politisk greenwashing. En svensk skatt gör inte att de här ämnena fasas ut. Vill man bli av med de här ämnena så måste man göra det på EU-nivå, säger Pernilla Enebrink, som är vd på intresseorganisationen Elektronikbranschen, till TN.
Det som framförallt ändras i lagtexten är att ordet ”föreningar” byts ut mot ”flamskyddsmedel”. Tanken är att ämnen utan flamskyddande egenskaper – men som innehåller klor, brom eller fosfor – inte ska omfattas av skatten. Vidare höjs avdragsnivån från 90 till 95 procent för produkter som klassats som giftfria.
Dessutom slopas skillnaden mellan additivt och reaktivt tillsatta ämnen. Reaktivt tillsatta flamskyddsmedel är en integrerad del av det material i elektroniken som ska flamskyddas. De läcker därmed mindre till omgivningen än flamskyddsmedel som tillsätts additivt, i efterhand, och därmed inte binds kemiskt.
– Det här innebär i praktiken att i princip alla vitvaror blir 100 procent beskattade utan avdragsmöjlighet då en substitution av grundämnena inte är möjlig. Om vi ser till de marknadsledande tillverkarna i branschen så har de tidigare kunnat göra 50 procents avdrag på cirka 3 000 produkter. Från den första juli är det nära noll produkter som får avdrag, säger Kent Oderud, ordförande i APPLiA, en branschorganisation för tillverkare och importörer av elektriska hushållsapparater, till TN.
Förändringarna träder i kraft 1 juli.