Det började i slutet av 2015, när Windriver släppte ett av sina gamla rtos (realtidsoperativsystem), Rocket, som öppen källkod. Under namnet Zephyr adopterades det av Linuxstiftelsen sommaren 2016.

Windriver var på den tiden en del av Intel, och Intel är fortfarande ordförande i den tekniska arbetsgruppen Zephyr. Så man kunde kanske vänta sig att x86 skulle vara den stora plattformen för Zephyr. 

Men listan över utvecklingskort domineras av Arm, som är den ledande inbyggnadsprocessorarkitekturen särskilt när det gäller resurssnåla system. Intel har gjort hittills misslyckade försök att bryta sig in i inbyggnadsvärlden med mikroarkitekturer som Atom och Quark.

Öppenkodsvärlden myllrar av öppenkodsoperativsystem. Några heta exempel är Contiki, Freertos, Riot-OS och Mbed. Till och med Microsoft har kastat in ett öppet rtos i leken, en Linuxbaserad variant kallad Azure Sphere.

Det finns dussintals fler öppna rtos i bruk. Några som vi skrivit om på sistone är Nuttx, Sel4 och LiteOS. Vart och ett har sin egen historia. Men nu är det alltså Zephyr som är på allas läppar.

Det starkaste skälet kanske är att det adopterats av Linuxstiftelsen.

Trovärdigheten för stiftelsen har börjat knaka lite grand i fogarna – medlemsföretagen får allt större inflytande och entusiasterna allt mindre. Men stiftelsen är fortfarande en garant för neutralitet. Skulle den hamna för mycket under någons kontroll finns alltid möjligheten för övriga att plocka med sig koden någon annanstans och börja på ny kula.  

Zephyr ska vara en neutral part för såväl slutprodukttillverkare som hårdvaru-, mjulkvaru- och verktygsleverantörer.

De stora namnen bland medlemsföretagen utöver Intel är idag Synopsys, NXP, TI och Nordic Semiconductor, i ingen bestämd ordning.

De första korten med Zephyr-stöd var Arduino 101, Arduino Due, Intel Galileo Gen 2 och NXP FRDM-K64F. Idag finns stöd för 108 kort. Arm dominerar med 86 kort. Bland dessa är det i sin tur ST som dominerar med kort från flera av sina olika familjer.

Övriga Arm-kort har processorer från Atmel, NXP och Texas Instruments. Liksom från Nordic Semiconductor som flitigt ägnat sig åt att portera sina trådlösa kort till Zephyr. Du kan köra Zephyr på BBC:s skolkort Microbit, som använder en Nordic-processor.

I listan över stödda kort finns åtta med Intel x86-processorer. Merparten använder dock Intel Quark-processorer, som Intel tycks ha övergett. 

Frågan är hur Intels nuvarande IoT-satsning och Zephyr-satsning ser ut? (*) Ett Atom-kort, Minnowboard, finns i listan. Men det är extremt kraftfullt för att vara intressant för en IoT-ändnod.

I listan finns även utvecklingskort för Arc, Xtensa och Nios II. Huvudsakligen i mjuka kärnor eller emulerade, för dig som tar fram en SoC eller ett FPGA-system.

Om man räknar bort Quark-kortet Arduino 101 (som har en liten Arc-kärna ombord och därför återfinns både under ”x86 och ”Arc”) är de återstående två Arc-korten Designware-kort från Synopsys med FPGA-emulerade Arc-kärnor.

Två Altera FPGA-kort kör Zephyr på mjuka Nios II-cpu:er. 

Cadence Xtensa-kärnor kan köras simulerat, emulerat eller skarpt i Intel S1000-kort och Espressif ESP32-kort.

Sist men inte minst finns i listan fyra stycken kort med risc-v-processorer. Ett enda av dem har en skarp processor: Sifives Hifive1.

Här finns också ett kommande kort från Zedboard med en skarp Pulpino, ett kort från Microsemi med en mjuk risc-v i en FPGA samt en QEMU-emulerad risc-v.

Närvaron av öppenkods-cpu:n risc-v är orsaken till att vi hittar Antmicro och Sifive bland de sex företag som listas som nya medlemmer i pressreleasen.

Sifive gillar att det existerar ett öppet robust rtos med brett stöd – ”det är viktigt för risc-v-revolutionen”, säger företagets produktchef Jack Kang.

Antmicro lovar i pressmeddelandet att Zephyr är ett operativsystem som företaget planerar att satsa långsiktigt på.

– Vi ser det som en de factostandard för nästa generation IoT-system, säger Michael Gielda, som titulerar sig Antmicros affärsutvecklingschef.

Företaget säger sig redan ha flera kunder som använder Zephyr.

– Zephyr är ett extra bra val för produkter baserade på nya öppna arkitekturer som risc-v.

Ytterligare en av de nya medlemmarna sticker ut: Beijing University of Posts and Telecommunications. Det är ett ett kinesiskt universitet med fokus på datakommunikation och datorteknik.

(*) Elektroniktidningen har skickat frågan till Intel