Varje år drabbas cirka 25 000 personer i Sverige av någon form av hudcancer. Första tecknet är ofta en liten prick, en pigmentförändring i huden. Att ta reda på om en sådan hudfläck är harmlös, en mild cancerform eller rentav malignt melanom kräver idag att en läkare skär ut ett prov av hudfläcken och skickar detta på analys till ett labb. En dyr och tidsödande metod, inte minst då bara var tionde sådant prov visar sig vara en tumör av någon form. Men på detta vis behöver mätningarna inte göras länge till.

Svensk medicinteknik för 20 miljarder Medicinsk teknik är en växande bransch som idag omsätter 20 miljarder och ger jobb åt 8000 personer i Sverige. - Medicintekniken har en lång tradition i Sverige och det finns en rad starka bolag som kommit ur svenska innovationer, säger Gösta Sjöholm som är affärscoach på Stockholm Innovation & Growth i Kista. Han nämner pacemakern, dialysutrustningen och hjärt-lungmaskiner som exempel på svenska uppfinningar som gett upphov till världsledande företag. År 2003 omsatte den medicintekniska industrin i Sverige runt 20 miljarder kronor och hade 8000 anställda, om man räknar in utrustning för både diagnostisering och behandling. Det är en ökning på 60 procent på de senaste tio åren. Hälften av företagen i branschen har startat de senaste tio åren. Siffrorna kommer från ”Focus Medtech Agenda, How to Create a Successful Medtech Industry in Sweden” som intresseorganisationen Sweden Bio tog fram i höstas tillsammans med Exportrådet, ISA och SLF. Huvudsyftet med rapporten är att förbättra myllan för nya företag. Receptet man skriver ut skiljer sig inte så mycket från andra branscher. Ökat nyföretagande kräver mer såddkapital, det behövs internationell erfarenhet i styrelse och ledning för att lyckas på utländska marknader, samarbetet mellan sjukvård, forskning och företa måste stärkas och så behövs mer resurser till den godkännandeprocess som medicinsk utrustning måste klara innan den får säljas. Totalt 100 000 jobb - lika stort som Ericsson Vinnova tog i fjol fram en bredare rapport, kallad ”Strategi för tillväxt - Bioteknik, en livsviktig industri i Sverige”. I den slår man fast att det finns cirka 800 företag inom utveckling av produkter och tjänster inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik, med drygt 40 000 personer anställda. Indirekt alstrar industri ytterligare 60 000 privata arbetstillfällen, totalt alltså 100 000 jobb. Det är likvärdigt med Ericssonkoncernens betydelse för Sverige enligt en beräkning publicerad i Dagens Industri. Om man istället begränsar sig till enbart medicinteknik är branschen betydligt mindre. En sökning i Affärsdata, en databas med alla bolag i Sverige, ger till exempel ”bara” 350 träffar på kategorin. En rad av dessa har ett halvsekel på nacken och är världsledande, till exempel pacemakerföretaget St Jude, se intervjun på sid 32-36. Ett något yngre företag är Gambro som grundades i Lund 1964 och tillverkar dialysutrustning. Företaget omsatte 14,7 miljarder kronor i fjol. Välkänt är också Elekta som gör strålknivar för behandling av bland annat hjärntumörer. Företaget startade 1972 och 1997 köpte man Philips radioterapidivision och blev därmed världstrea. Linköpingsbolaget Sectra, startat i slutet av 70-talet, är nog mest känt för sina avlyssningssäkra mobiltelefoner. Från 1988 är digital röntgen en viktig del av verksamheten. Ett av de nyaste företagen som vuxit till en världsspelare är Radi Medical i Uppsala, grundat 1988. Företaget gör en mikromekanisk multisensor för hjärtoperationer. Fler namn kommer säker att kunna läggas till listan om några år. För även om sjukvården hela tiden effektiviseras så verkar innovationsförmågan ändå finnas. Det visas inte minst av att Sverige ligger på en fjärde plats när det gäller beviljade medicinteknikpatent i USA. Per Henricsson Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

- Vi räknar med att ha vår cancerdetektor på marknaden om ett år, säger Stig Ollmar, grundare av Scibase i Stockholm.

Hans instrument ska då i stället på några tiotal sekunder kunna hjälpa läkaren att klassificera pigmentförändringen. En prob trycks mot hudfläcken, och så lyser en grön lampa om patienten är frisk, en gul om vidare utredning krävs och en röd om instrumentet indikerar cancer. Så är det tänkt att det ska fungera när verktyget nästa år börjar marknadsföras internationellt i stor skala.

- Vi jobbar på att göra instrumentet mer lättanvänt och samtidigt göra om elektroniken så den blir mer produktionsanpassad, säger Stig Ollmar.

Kliniska tester

Den version som nu finns framme ska parallellt med redesignen gå igenom en rad kliniska tester. Där ska 150 melanom från fyra europeiska länder mätas upp, och algoritmerna ska justeras utifrån mätresultaten.

- En doktorsavhandling av en av våra medarbetare bevisar att konceptet håller. Men för den avhandlingen undersöktes bara 13 melanom - vi behöver omkring 150, säger Stig Ollmar.

Instrumentet mäter hudens impedans, och en stor del av innovationens verkshöjd ligger i mätproberna. Företagets första prob mätte enbart på hudens yta, och med denna kan instrumentet hitta två typer av hudcancer; skivepitel- och basalcellcancer.

Det riktiga tekniska genombrottet kom med den så kallade mikroinvasiva proben, där små kiselspikar tränger genom det översta hudlagret. Med denna prob klarar instrumentet även att mäta upp den fruktade cancervarianten malignt melanom. Spikarna är så små att patienten inte känner något, men de går tillräckligt djupt för att mätresultatet ska hålla hög kvalitet.

Stig Ollmar hade forskat på impedansmätningar på levande substrat i närmare 20 år innan han kom fram till att det var just för att detektera malignt melanom som hans forskning kom mest till sin rätt. Och det var då, 1998, som han startade Scibase.

Idag har firman vuxit till åtta personer och Stig Ollmar har lämnat över vd-skapet till Christer Wallin, för att i stället fokusera på teknik och utveckling.

Expansionen och de kliniska testerna blev möjliga då två riskkapitalbolag investerade 30 miljoner kronor i firman förra året.

- Det var den mikroinvasiva proben som fick investerarna riktigt intresserade, berättar Christer Wallin.

Det är nu hans jobb att marknadsföra produkten globalt, bland annat genom två stora studier i Europa och USA nästa år. Han räknar med att få ett godkännande från den mäktiga regleringsmyndigheten FDA, Food and Drug Administration, i USA någon gång 2008 - det är bland annat för detta ändamål som de kliniska testerna nu görs. Ett FDA-godkännande är nödvändigt för att sälja produkten i USA.

Alldeles för okända än så länge

Bingo för Scibase vore att ett helt lands befolkning ska screenas för hudcancer.

- Det finns stora sådana behov. Men det görs inte idag, konstaterar Christer Wallin.

En anledning kan vara att cancerläkarkårens inte känner till Scibase. En av hans uppgifter är därför att få upp Scibase på radarskärmarna hos världens cancerforskare.

- I dagsläget är det dessvärre ytterst få som vet vad vi håller på med. Men under året som kommer ska vi bli betydligt mer kända, säger han.

Ett annat viktigt mål för företaget är att säkra finansieringen. Det behövs mer pengar för marknadsföring och för att bygga upp ett försäljningsnät. Christer Wallin vill inte nämna några summor, men två till fyra gånger så mycket som den första investeringsrundans 30 miljoner är ingen orimlighet.

- Jag är inte orolig för finansieringen, säger Stig Ollmar.

Risken att konkurrenter dyker upp finns förstås alltid. Men Stig Ollmar har en rad patent, och enligt Christer Wallin finns ingen annan metod som blir lika noggrann.

- Det närmaste är ett amerikanskt företag som mäter pigmentförändringar i huden optiskt. Men de är inte i närheten av samma exakthet, säger han.