Ett stort problem i moderna mobiltelefoner är att all ny funktionalitet ökar strömförbrukningen. Samtidigt utvecklas inte effektdensiteten i dagens batterier lika fort som övrig elektronik.
– Det vi vill göra är att hitta nya sätt att få ner effektförbrukningen i multistandardtelefonerna, då menar jag telefoner som har både 2G, 3G och WLAN, säger Martin Gustafsson.
FAKTA KTH har ett forskningsprogram för rf-teknik som stöttas av Stiftelsen för Strategisk forskning. Forskningsprogrammet heter RaMSiS, Radio and Mixed Signal Systems, och avslutas i år |
Utmaningen i dessa mobiltelefoner är mottagaren, menar han. Det kommer ständigt ut nya kommunikationsstandarder som tävlar om samma frekvensband och ibland finns det flera standarder i samma frekvensband, vilket gör det svårt att upptäcka en liten signal eftersom det blir fler och fler störande signaler.
– Jag jobbar med AD-omvandare i radiomottagaren och då handlar det om rekonfigurerbara omvandlare, säger Martin Gustafsson.
Visionen i forskningsarbetet är att allt mellan antenn och basband i en mobiltelefon ska kunna rekonfigureras med hjälp av digitala inställningar som görs med mobiltelefonens programvara. Man ska exempelvis kunna välja vilken frekvens som ska förstärkas, vilken frekvens synten ska alstra, hur blandaren ska fungera och slutligen också hur filter och AD-omvandlare ska bete sig. Bandbredd och dynamiskt område för AD-omvandlaren är två exempel på parametrar som ska kunna programmeras.
– När industrin gör en mobil så har de en radiokedja för varje radiostandard. Vårt mål är att man med en och samma mottagare ska kunna ta emot alla radiostandarder och välja den radiostandard som vid ett speciellt tillfälle är bäst för den applikation man använder.
Efter att ha studerat alla möjliga AD-omvandlararkitekturer föll valet på en sigma-delta-omvandlare som grundstomme.
– Men den enklaste formen av sigma-delta-omvandlare har en flashomvandlare i sig. Jättebra tyckte vi och har därför byggt en jättehäftig rekonfigurerbar flashomvandlare som endera används tillsammans med sigma-delta-omvandlaren eller ensam.
Resultatet ser lovande ut och ett antal ip-block har tagits fram. Däremot har inget realiserats i kisel, men Martin Gustafsson tror att det mycket väl går att göra även om han själv inte kommer att ta arkitekturen då hans forskning avslutas till sommaren och forskningsprogrammet RaMSIS avslutas under år 2008.