About / Advertise
En liten robot med sensorer och smarta styralgoritmer är vad Västeråsföretaget Robcab utvecklat. Tanken är att roboten ska användas på sjukhus för att avlasta personalen – springa ärenden och fixa transporter – så att mer tid kan ägnas åt patienterna.
Det var i somras som den första roboten stod redo för praktiskt arbete. Under fem veckor fick den lilla ljusgröna varelsen, utvecklad av Robcab, praktisera på Mälarsjukhuset i Eskilstuna, där personalen omedelbart döpte den till Kermit. |
| Robcab döptes snabbt till Kermit |
Kermit är en prototyp. Nästa steg är att få till en färdig produkt och en referensinstallation.
– Just nu pågår en diskussion om var vår referensinstallation ska placeras. På sikt är tanken att en fullständig installation ska bestå av 10–20 robotar sammanbundna av ett trådlöst kommunikationssystem likt en taxiväxel, säger Hans Skoog, vd och medgrundare till Robcab som startade 2005.
Hans Skoog har själv lång efterenhet av robotik, bland annat tio år som utvecklingschef på ABB Robotics. Idén att utveckla en robot för sjukvården dök upp efter en analys av vad materialflödet på ett sjukhus kostar.
– Ett normalstort svenskt sjukhus utför cirka tusen transporter per dag som kostar 60 till 120 kronor styck. Kan man sänka den kostnaden med en tredjedel samtidigt som personalen avlastas är det inte svårt att förstå fördelen med ett robotsystem, säger Hans Skoog.
När Kermit kom till sjukhuset var personalen till en början lite skeptisk. En pryl som står i vägen i korridoren och kanske rent av kör över personer är ju inte attraktivt. Men så blev det inte.
– När roboten kommer till en ny plats börjar man med att lära den lokalerna, precis som med en nyanställd. Den använder en laserscanner för att få upplysning om hur omgivningen ser ut och ritar sin egen karta.
Väl på plats kan roboten gå ärenden både åt personal och patienter. Via en dator på expeditionen beställer personalen olika uppdrag som roboten tar emot via ett trådlöst nät och sedan utför helt på egen hand.
Roboten bär det som ska fraktas i en liten låsbar lucka på magen. Den kan själv lossa och lasta gods ut väggskåp som fyllts på av personalen. Tack vare ett rfid-system får man automatiskt spårbarhet i form av när vem gjort vad.
På sin färd genom korridorerna använder roboten laser, ultraljud och kontaktsensorer för att inte krocka med föremål eller människor. Med laserscannern kan den upptäcka hinder på runt åtta meters avstånd. Ultraljudet som täcker hela kroppen ser någon meter, medan roboten stannar direkt vid närkontakt.
– Det har varit en utmaning att få sensorerna att samverka så att roboten har blivit tillräckligt autonom samt att skapa algoritmer som analyserar all information och fattar rätt beslut.
Förutom sensorer innehåller roboten laddningsbara batterier samt datorer i olika hirarkier – industriella datorer i PC104-format och mikroprocessorer som huvudsakligen kör Linux-program.
Likaså innehåller den en transceiver som via ett radionät informerar roboten om vad den ska göra och när det ska göras. På sikt är tanken att radionätet även ska användas för att kalla på hissar och öppna dörrar.
– Ännu har vi inte riktigt utrett vilket radionät som kommer att användas. Men det är ingen stor sak i utvecklingsarbetet, utan handlar om att välja rätt bland befintlig teknik.
När Hans Skoog förklarar det unika med företagets robot är det främst fyra punkter han pekar på. Dels kan den navigera enbart genom att använda naturliga landmärken, dels kan den gå där även människor vistas. Men den kan också på egen hand lasta och lossa gods genom väggskåp samt hantera sjukhusens standardvagnar.
– Ingen annan i världen har gjort en robot som kan utföra den här typen av tjänster. Vi ligger i teknikutvecklingens framkant. En hel del vidareutveckling återstår innan roboten kan nå marknaden, men vi är på god väg, säger han.
