JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 ETN.fi  Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise
söndag 27 september 2020 VECKA 39

Exjobbare och industridoktorander, en inkörsport till Europa plus finansiering. Det är några saker som EIT Digital erbjuder små och medelstora företag.

– Varje år får vi hit ungefär 230 studenter som går första eller andra året på mastersprogrammet, säger Göran Olofsson som är chef för EIT Digitals svenska kontor.

Ungefär hälften kommer från EU-länder, hälften från länder utanför. Bara en handfull är svenskar. Programmet är upplagt så att de antagna gör ett år i ett land och det andra i ett annat land. De kan alltså vara i Sverige sitt första år eller sitt andra år på mastersprogrammet.

Fakta

EIT Digital har kontor i Stockholm, Helsingfors, Berlin, Paris, Eindhoven, Budapest, Trento, London och Madrid. Den svenska verksamheten håller till i Electrumhuset i Kista och har för närvarande bara tre anställda men söker fler affärsutvecklare.
– Vi brukar vara mellan fem och tio, säger Göran Olofsson.

Totalt i Europa arbetar mellan 100 och 120 personer direkt för EIT Digital.

I lokalerna i Kista finns mellan fem och tio företag med stöd från EIT Digital.

Dessutom finns ett nätverk med cirka 200 medlemsföretag.

EIT Digital står för deras kostnader och de studenter som kommer till Sverige rekryteras i konkurrens med de stora universiteten runt om i Europa som Berlin, Eindhoven och Sorbonne. Inriktningen kan vara allt från inbyggda system till datavetenskap eller molntjänster. Den valfria delen av utbildningen, ungefär 25 procent ägnas åt entreprenörskap och innovation.

– De har sökt med ett brev där de presenterar sig själva och är superduktiga ingenjörer och dessutom entreprenöriella.

Han är upprörd över svenska företags bristande vilja att betala lön för exjobb.

– Vi förlorar talanger till Tyskland och Nederländerna som betalar bra. De har fått erbjudanden om exjobb med lön där redan under sitt första år. Det finns ingen chans att konkurrera med det.

Svenska storföretag har ofta en policy för hur mycket de betalar vilket ligger klart under ingångslönen för en nybakad civilingenjör medan småföretag sällan anser sig ha råd.

Men de student som EIT Digital lockat hit har inga studiemedel som täcker exjobbsarbetet, och inga föräldrar som de kan bo hos.

– Det är indier, kineser, syd­amerikaner, som vi rekryterade i konkurrens med hela världen och så säger svenska företag ”vi brukar inte betala exjobbare”, samtidigt som de klagar på att det är svårt att få tag på denna typ av kompetens.

Den största delen av verksamheten är EIT Digital Innovation Factory, som är internationella samarbetsprojekt för marknadsintroduktion av innovativ digital teknik. Det ska i princip finnas en färdig produkt eller tjänst. Dessutom måste förtaget ha ambitionen att komma ut på den europeiska marknaden.

– Alla projekt vi kör har minst två partners från minst två länder, säger Göran Olofsson.

Framgångsrika exempel

Några bolag som EIT Digital gett en knuff i rätt riktning är Gleechie, Logical Clocks och Robotics Care.

Gleechie har utvecklat en VR-hand med nästan lika många frihetsgrader som den mänskliga. Därmed går den att använda för att trycka på virtuella knappar, dra virtuella spakar och vrida på virtuella vred, tre funktioner som behövs i industrin när man exempelvis vill utbilda personalen med hjälp av VR-teknik.

– De kom från spelvärlden och har avancerade fysikaliska modeller.

Logical Clocks har allt som behövs för att bygga ett eget moln baserat på mjukvara i form av open source plus en lista på lämplig hårdvara. Dessutom finns AI-baserade tillämpning som går att köra på systemet.

Robotics Care har utvecklat en robotdusch för sjukvården men företaget ville gå vidare med en modell för hemsjukvården.

– De har skapat ett nytt bolag kallat Home Care Automation och ska köra en pilot med Helsingfors stad.

Ett helt färskt exempel är Ellure som utvecklat en maskin där kunderna kan få unika färger på sina läppstift eftersom de tillverkas på plats.

Förutom själva företaget kan det vara en kund som vill börja använda produkten eller tjänsten.

Precis som andra inkubatorer får företagen betala med egna aktier.

– Vi säger att om ni startar tillsammans med oss och en partner, plus att det finns en kund så blir det en kickstart där vi finansierar en marknadsintroduktion mot att vi får ett delägande i bolaget. Vi tar uppåt 37,5 procent av bolaget.

Ekvationen är rättfram, utgående från värderingen av bolaget får EIT Digital ett ägande som motsvarar 50 procent av investeringen. Pengarna ska räcka till att få ut produkten eller tjänsten på den europeiska marknaden.

– Företaget ska ha skickat sin första faktura senast någon månad efter det att projektet är avslutat.

Det görs en antagning per år till programmet. I år stängde den 7 maj. De som kommer med får besked i slutet av juni och projekten ska starta senast den första januari.

Bolagen kommer från hela Europa men det svenska nålsögat är smalt.

– Vår successrate ligger aldrig under två tredjedelar. I Italien är den under tio procent.

Normalt har de företag som vill delta kommit så långt att de redan har kontakt med potentiella kunder eller vet vilka storföretag de vill samarbeta med. Men EIT Digital ordnar också matchmakingevent i Bryssel där man kan hitta kunder och samarbetspartners.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen.
Prenumerera kostnadsfritt!

Sen är det inte nödvändigt att starta i Sverige. Beroende på förutsättningar kan man lika gärna starta i ett annat land.

– Vi har exempel på svenska bolag som startat i Holland och Ungern.

 

 

EIT – European Institute of Innovation & Technology

EIT:s rötter går att hitta i EU:s ramprogram för forskning och innovation som omfattar många miljarder euro varje år. De genererade en massa kunskap men färre nya företag och jobb. Därför beslutade EU att skapa EIT, European Institute of Innovation & Technology.

– Parlamentet bad kommissionen att fixa det, förklarar Göran Olofsson på EIT Digital.

På den tiden, för snart 20 år sedan, hette kommissionens ordförande José Manuel Barroso.

– Han tittade runt och såg att MIT var ett gott exempel där ingenjörer blev entreprenörer som samarbetade med universitet och storföretag. Han ville kopiera det.

Ett tag fanns det planer på ett fysiskt institut i Strasbourg, men idag drivs verksamheten via utlysningar och små lokala kontor runt om i Europa plus ett mindre huvudkontor i Budapest.

Vid starten 2010 fanns det tre grenar: IT, energi och klimat. Därefter har ytterligare fem tillkommit.

Sverige höll sig framme i starten via KTH som ledde två av de vinnande ansökningarna, Innoenergy och ICT Labs. Det senare är omdöpt till EIT Digital. Att det var akademin som tog taktpinnen hängde samman med att den var van vid att delta i europeiska samarbetsprojekt, en arbetsform som kräver att man lägger en hel del energi på ansökningar och administration.

Tanken var att köra under sju år för att sedan skala ned bidragen under sju år. Därefter skulle de olika delarna klara sig på egen hand.

De tre första KIC:arna firar nu 10-årsjubileum. De söker på olika sätt former för att kunna fortsätta långsiktigt med sin verksamhet. De drivs fristående från varandra och i olika former.

MER LÄSNING:
 
Pappersmagasinet Nyhetsbrev
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)