Northvolt, Ascatron, Ferroamp, Graphmatec, Corpower Ocean, C-Green och Altris är några av de svenska företag som EIT Innoenergy stöttat med pengar och kunnande. Men den EU-finansierade verksamheten driver också mastersutbildningar på bland annat Uppsala Universitet och KTH, och andra ledande universitet i EU.
EIT är visserligen ett EU-organ men vid bildandet 2010 valde gruppen bakom energiområdet att driva verksamheten som ett aktiebolag, vilket skiljer den från exempelvis EIT Health, EIT Raw Material, med flera. Rent praktiskt har det dock ingen betydelse för de bolag eller studenter som får stöd.
– Huvudmålsättningen för alla program är att fostra och skapa nya innovationer, sen är vår inriktning energi, säger Kenneth Johansson, vd för det svenska bolaget.
Huvudkontoret finns i Amsterdam dessutom finns sex lokalkontor runt om i Europa. Det svenska håller till i centrala Stockholm.
Energi är ett väldigt brett område men för Innoenergy är avgränsningen att det ska vara hållbart och gå att integrera i det befintliga energisystemet. Det gäller även när det kommer till regelverket för energisystemet.
– All vår verksamhet syftar till driva på innovationer för att ta ned växthusgaserna.
De två tunga verktygen är mastersutbildningen, acceleratorerna och projektfinansiering. De senare liknar inkubatorer som exempelvis Sting men med tillägget att företagen som tas in får access till hela Innoenergys Europa etablering, inklusive EU-kommissionen, EIB, EIC Accelerator, med mera med sin produkt eller tjänst.
– Sen går vi ett steg längre i och med att vi också har en egen säljkår.
På kontoret i Stockholm finns 30 personer. Totalt i Europa har EIT Innoenergy cirka 230 anställda.
– Sen har vi en klassisk matrisorganisation på vertikal och horisontell ledd.
I praktiken betyder det att lokalkontoren kan nyttja resurser på andra kontor inklusive säljarna.
När det gäller investeringar i bolag kommer EIT Innoenergy normalt in i stadiet efter Energimyndigheten som är den största forskningsfinansiären på energiområdet i Sverige.
– Använder man TRL-skalan ligger vi på fem till tio.
I Technology Readiness Level innebär en tia att produkten finns på hyllan färdig att skeppa till kund.
Precis som andra inkubatorer är ”priset” för att antas att man som företag får betala med egna aktier. Inkubatorn blir delägare.
– Allt vi gör sker på kommersiella grunder. Det ska generera intäkter.
Det går att ansöka när som helst på året men normalt görs det en intagning på våren och en på hösten.
Jämfört med riskkapitalister har Innoenergy ingen jättelik pengapåse men ändå tillräckliga ekonomiska resurser för att göra en tilläggsinvesteringar under en längre tid i portföljbolagen. Storleken på den årliga budgeten är lite flytande. Det hänger också samman med om alla projekt går framåt som planerat, annars kan pengar som reserverats för framtida steg frigöras för andra projekt.
Dessutom kan investeringen mycket väl göras av ett av de andra kontoren även om bolaget är svenskt och projektet kommit in via Stockholmskontoret.
Corpower Energy är ett typexempel på det senare. Även om Stockholmskontoret har huvudansvaret för bolaget ligger det formellt även under spanska kontoret. Stockholm har nämligen huvudansvar för smarta elnät och energilagring, medan Corpower utvecklar en teknikför att omvandla havsvågor till el.
– I runda slängar finns det 200 miljoner kronor per år. Sen krävs det motfinansiering som kan vara både hård och mjuk. Normalt är den på det tredubbla.
Medfinansiärerna kan exempelvis vara Almi Företagsinvest, Almi Green Tech, Affärsänglar och Energimyndigheten.
Men pengar är inte allt. Minst lika viktigt är kontaktnätet med cirka 400 partners runt om i Europa, företag och institutioner som kan bli kunder eller samarbetspartners till de bolag som tas in.
Ett av de bolag som fått finansiering är Ferroamp. Idag är företaget börsnoterat och har passerat 50 miljoner i omsättning även om det är en bit kvar till positivt kassaflöde.
– Björn Jernström kom med sin idé, han fick lite såddkapital och vi hjälpte honom att hitta en vd via våra kontakter. Vi har också hjälpt dem att hitta kunder.
En annan del av verksamheten är mastersutbildningarna som finns på bland annat Uppsala Universitet, KTH, Helsingfors, Trondheim, Barcelona plus Tyskland. Innoenergy har betalt dessa för att arrangera de tvååriga utbildningarna där studenterna läser det första året i ett land och det andra i ett annat. Dessutom delar Innoenergy ut stipendier till studenterna som kommer från hela världen.
Runt 40 väljer att komma till Sverige per år.
En viktig del av mastersutbildningen är entreprenörskapet där studenterna får möjlighet att praktisera på något av Innoenergys bolag eller i något av projekten.
Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt! |
Det svenska kontoret har också ett specialuppdrag att se till så att Europa får en konkurrenskraftig batteriindustri.
– Det är ett lite mer holistiskt uppdrag direkt från EU-kommissionen att driva nätverkande och deltagande av industri aktörer, finansiärer och politisk beslutfattare på konferenser.
– Northvolt har varit en föregångare och vi har kommit till en punkt där Europa attraherar investeringar.
Tilläggas kan att Innoenergy var en tidig investerare i Northvolt.
–Vi har ett mål att skapa ett antal enhörningar. Vi satsar tungt på det, och känner att vi är på god väg.
EIT – European Institute of Innovation & TechnologyEIT:s rötter går att hitta i EU:s ramprogram för forskning och innovation som omfattar många miljarder euro varje år. De genererade en massa kunskap men färre nya företag och jobb. Därför beslutade EU att skapa EIT, European Institute of Innovation & Technology.
– Parlamentet bad kommissionen att fixa det, förklarar Göran Olofsson på EIT Digital. På den tiden, för snart 20 år sedan, hette kommissionens ordförande José Manuel Barroso. – Han tittade runt och såg att MIT var ett gott exempel där ingenjörer blev entreprenörer som samarbetade med universitet och storföretag. Han ville kopiera det. Ett tag fanns det planer på ett fysiskt institut i Strasbourg, men idag drivs verksamheten via utlysningar och små lokala kontor runt om i Europa plus ett mindre huvudkontor i Budapest. Vid starten 2010 fanns det tre grenar: IT, energi och klimat. Därefter har ytterligare fem tillkommit. Sverige höll sig framme i starten via KTH som ledde två av de vinnande ansökningarna, Innoenergy och ICT Labs. Det senare är omdöpt till EIT Digital. Att det var akademin som tog taktpinnen hängde samman med att den var van vid att delta i europeiska samarbetsprojekt, en arbetsform som kräver att man lägger en hel del energi på ansökningar och administration. Tanken var att köra under sju år för att sedan skala ned bidragen under sju år. Därefter skulle de olika delarna klara sig på egen hand. De tre första KIC:arna firar nu 10-årsjubileum. De söker på olika sätt former för att kunna fortsätta långsiktigt med sin verksamhet. De drivs fristående från varandra och i olika former. |