Comsol startade sin resa i huvudstaden 1986. Koncernchef Svante Littmarck och vd Farhad Saeidi – som då båda doktorerade på KTH – grundade företaget för att tolv år senare lansera den allra första versionen av den egenutvecklade mjukvaran, från början döpt till Femlab numera kallad Comsol Multiphysics.

Iden var att bygga ett simuleringsprogram där användare enkelt kan simulera olika typer av fysik samtidigt, och även fånga hur de samverkar – till exempel hur elektricitet alstrar värme.

Än idag ligger huvudkontoret i Stockholm. Där arbetar drygt 110 personer, till det kommer närmare 400 anställda utspridda på 16 kontor världen över.

Per Backlund

– Mellan 70 och 80 av personalen i Stockholm är utvecklare, konstaterar Per Backlund, marknadsansvarig på Comsol.

Det är vid huvudkontoret som merparten av företagets utveckling sker, och de som utvecklar kan delas upp i två jämnstora team.

Det ena fokuserar på grundfunktionaliteten i simuleringsmjukvaran. Här ingår bland annat olika numeriska motorer, även kallade lösare, liksom beräkningsnät (mesh), gränssnitt och hur resultat presenteras grafiskt.

Det andra teamet utvecklar applikationer inom ett antal områden. Inom elektronik finns till exempel sex produkter, däribland antennmodellering, optiskmodellering och modellering av lågfrekvent elektromagnetism.

– Applikationsutvecklare har vi på flera platser där vi har specialistkompetens, men den största gruppen sitter i Stockholm.

– I Boston har vi också ett kontor med utvecklare, i liten men snabbt växande skala. Det kontoret är nästan lika stort som här men där jobbar merparten inom marknadsföring och försäljning.

Comsol utvecklat självt det mesta som rör simuleringsmjukvaran. Till och med en egen geometrikärna har företaget tagit fram.

– Det är många som använder vår geometrikärna, och den är väldigt bra när man ritar sina egna geometrier. Däremot har vi märkt att vi inte ska utveckla kärnan för import av geometrier från andra verktyg utan vi ska koncentrera oss på vår kärnverksamhet.

Därför licensierar Comsol även geometrikärnan Parasolid, ägd av Siemens Digital Industries Software. Parasolid är i dagsläget den mest kända geometrimotorn för CAD-hantering.

– När det exempelvis gäller meshning, eller beräkningsnät, gör vi däremot all utveckling internt, men det går också att importera en färdig mesh från andra mjukvaror, förklarar Per Backlund.

Bilden visar en simulering av strålningsmönstret hos en wifi-antenn på 850 MHz som är placerad på en flygplanskropp. Här en kombination av femita elementmetoden (FEM) och gränselementmetoden (BEM).

I ett beräkningsnät (mesh) delar en användare upp sin modell för att kunna räkna i olika punkter.

Genom åren har företaget uppdaterat sin mjukvara mellan en och två gånger om året. Sedan den första versionen lanserades för 23 år sedan har dock en helt ny version bara lanserats sex gånger, den senaste – Comsol Multiphysics 6.0 – kom för bara några veckor sedan.

– Med den öppnar vi för nya användare och vi inför funktioner som gör att det blir lättare att samarbeta inom ingenjörsgrupper.

Den som arbetar i Comsol Multiphysics använder ett gränssnitt kallat Model Builder för att bygga upp sina modeller.

I version 5.0 kom ett annat interaktivt gränssnitt som gör att det går att hoppa mellan de två miljöerna för att skapa simuleringsappar. Därmed var första steget att sprida resultatet till användare som inte har kunskap om simuleringar på samma sätt som en simulerings-ingenjör taget.

I versionen som just lanserats tar företaget ett ännu större steg för att få fler att dra nytta av mjukvaran. Nyckeln är ett gränssnitt kallat Model Manager som förenklar hanteringen av olika modeller och versioner samt modulen Uncertainty Quantification som öppnar för risk- eller tillförlitlighetsanalyser.

– Nytillskotten ger dig full versionskontroll av modellerna. Du kan se vilka ändringar som gjorts, vem som gjort dem och när. En draft sparas mellan alla versioner vilket är nödvändigt i projekt med kvalificeringsrutiner där man måste kunna se hela förloppet.

Genom att det blir enkelt att hålla koll på olika versioner och att spåra ändringar öppnar mjukvaran för ett smidigare samarbete mellan individer. Detta är speciellt intressant för större företag, som ofta har avdelningar med många simuleringsingenjörer.

– Nu kan flera via en server jobba på samma modell. Det ger en helt annan utväxling på arbetet. Tidigare var man tvingad att spara ner en modell innan någon annan kunde öppna och arbeta vidare, förklarar Per Backlund, och adderar:

– Detta fungerar inte bara mellan olika användare på en simuleringsavdelning, utan också mellan olika avdelningar, företag och mellan länder.

Den nya modellhanteraren kan liknas vid en första bit i ett så kallat PLM-system. PLM är kort för Product Lifecycle Management, och en filosofi för hur man hanterar en produkt och information om produkten under dess hela livscykel.

– Vår modellhantering är en del av det man kallar ett PLM-system, men för att ha ett komplett PLM-system har vi en hel del att lägga till.

På samma gång gör modellhanteringen att det blir enklare för exempelvis projektledare och andra som inte använder mjukvaran att följa simuleringarna.

– På så sätt kommer nya personer in som kan få nytta av vårt verktyg.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt!

Ytterligare en intressant detalj är att Comsol nu lagt till viktiga bitar för att verktyget ska kunna bli en komplett simuleringsmiljö i hela designcykeln av en produkt.

– Nu har vi de delar som behövs för att vi ska kunna finnas med i hela designcyklerna ända in i tillverkningen på storföretag, säger Per Backlund, och förtydligar:

– Företagen måste kunna göra riskanalyser för att kunna använda resultat i sin produktutveckling.

Ingressbild: Comsols version 6.0 förenklar och förbättrar simulering vid till exempel konstruktion av mönsterkort.