När arkitekturen i de optiska kommunikationsnäten började öppnas upp, disaggregeras, skapade det en lucka för nya spelare. Smartoptics såg chansen. Det Kistabaserade företaget sålde i fjol egenutvecklade nätverksprodukter för 300 miljoner kronor.

– 2015 togs beslutet att ta fram en ny plattform för att bygga produkter på. Det var otroligt vältajmat, det var då som disaggregering – öppna system – började diskuteras i optikvärlden, säger Magnus Grenfeldt, vd på Smartoptics.

Disaggregeringen gör det möjligt att blanda produkter från olika leverantörer oberoende av om det är optiska företagsnät, nät i datacenter eller metronäten. I praktiken innebär förändringen att rack där alla kort kom från en och samma leverantör ersätts med något som kan beskrivas som en hög med pizzakartonger från olika leverantörer.

Före disaggregeringen var transportdelen av näten normalt separerad från routing och switchning. Leverantörerna kunde vara densamma eller olika.

Magnus
Grenfeldt

– Hos kunderna var det ofta olika grupper för transport och för swithing och routing. Numera sitter mycket ihop och man pratar mycket mer om datanät med routing, switching och transport.

Smartoptics satsade på produkter till företagsmarknaden och datacenter, två områden företaget kände bra från tiden som distributör, men även för metronätet. Det senare kan vara mycket större än vad namnet antyder, ett metronät kan exempelvis täcka större delen av Sverige.

Dock valde företaget bort de största metronätskunderna.

– Ett företag som AT&T skulle kräva enorma resurser av oss så vi satsade på de som är Tier 2 och Tier 3.

Företaget säljer ungefär lika mycket i USA som i Europa. På kundlistan finns bland annat forskningsinstitutet Cern och det australiska parlamentet men också dagligvarukedjan ICA och vadslagningsföretaget ATG liksom banker, sjukhus och myndigheter.

Vidare hittar man molnleverantörer och telekomoperatörer inklusive Tele2, Tre och en ledande men icke publikt namngiven Tower operatör i USATowercom bland kunderna.

– Vår tes är att det finns ett behov av mellanstora spelare för att serva mellanstora kunder. Vi är lite snabbare, har lättare att vara innovativa och har i vårt DNA att bygga kostnadseffektiva lösningar.

Tilläggas kan att i princip alla mellanstora leverantörer inklusive Transmode hade blivit uppköpte så det fanns en plats att fylla.

– Våra konkurrenter är jättebolag som Infinera, Adva, Cisco, Ciena och Nokia, säger Magnus Grenfeldt.

Ytterligare en förklaring till att det gått bra är att företaget inte haft något arv att släpa på. De bolag som idag är stora grundades när DSL började rullas ut.

Idag dras det fiber ännu längre ut i näten, ofta hela vägen hem till bostäderna och till företag. Även i 5G-näten binds noderna ofta ihop med fiber.

Dessutom har de optiska kommunikationssystem fått mer avancerade modulationsformer med PAM4, 16QAM och QPSK för att det ska gå att trycka in mer data i varje kanal.

Modulationen ”smetar ut” ljuset på ett annat sätt än när man modulerar lasern genom att slå av och på den.

– Vi kunde optimera våra system för det från början.

Produkterna har blivit en stor framgång, försäljningen har växt med 25 procent per år och i fjol stod de för ungefär 70 procent av den totala försäljningen som landade på 45,9 miljoner dollar med en rörelsevinst mätt som EBIT på 4,8 miljoner dollar.

Företaget var tidigare privatägt med börsnoterades i fjol i Oslo. En orsak var möjligheten att ta in hundra miljoner kronor till expansionen.

– Vi vill gasa, marknaden är större än vad vi valt att greppa, säger Magnus Grenfeldt.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen.
Prenumerera kostnadsfritt!

Även om Smartoptics formellt är ett norskt bolag med norska huvudägare finns utvecklingsorganisationen liksom ledningen i Kista. Ungefär två tredjedelar av de 90 anställda jobbar där.

– När vi pratar med kunderna säger vi att vi är ett skandinaviskt bolag och det fungerar bra.

För de understa lagren

Vanligaste formen av WDM är DWDM, det vill säga Dense WDM, men det finns också system där våglängderna har större separation, Coarse WDM.

Det senare sågs länge som billigare i och med att våglängderna var mer separerade blev kraven på stabiliteten i lasrarna lägre. I praktiken har dock de stora volymerna på DWDM gjort lasrar för den typen av system billigare.

Smartoptics produkter är utvecklade för de understa lagren i näten, framförallt för lager noll som är analogt och aldrig rör dataströmmen. Systemen klarar upp till 400 Gbit/s per våglängd som är det mesta som är standardiserat idag.

– Vi har byggt transportinfrastrukturen, lager noll. Det är ett linjesystem med optik, förstärkning, kompensering och filtrering av våglängder, säger Magnus Grenfeldt.

Kunderna adderar sedan optiska transceivrar från exempelvis Ciena, Cisco, Infinera eller något annat bolag för att skapa en förbindelse.

Produkterna som döpts till DCP, Dynamic Connectivity Platform, finns för punkt-till-punktförbindelser, för ringar och för mer komplicerade topologier som mesh-nät.

– Det senare är en ny serie som vi släpper under våren och ett resultat av Smartare Elektroniksystemprojektet.

Företaget genomförde det Vinnovafinansierade projektet tillsamman med forskningsinstitutet Rise och operatörerna Telia och IP-Only.

Meshnät är inte alls så komplicerade som i trådlösa system. För att vara ett optiskt meshnät räcker det med att addera en eller två extra vägar mellan två punkter. Ta ringnätet mellan Stockholm, Göteborg och Malmö, då räcker det med att lägga till Jönköping och Örebro för att få ett meshnät.

Majoriteten av produkterna har 40 kanaler, men det finns även det dubbla. Ett stort antal kanaler är dock inte lika viktigt som tidigare eftersom nya modulationsformatgjort att man får in mycket mer data i varje kanal. 400 Gbit/s är den senaste standarden.

En låda med 40 kanaler och 400 Gbit/s per kanal ger därmed 16 Tbit/s.

I mobilnät är kraven på optolänkarna inte heller överdrivet höga. En normal LTE-sajt täcker 360 grader med tre antenner. Antar man dessutom att det är tre operatörer som delar på sajten behövs det nio kanaler på 25 Gbit/s. Behovet ökar med 5G men inte dramatiskt, där är det normalt sex kanaler på de större sajterna.

Företaget har också produkter för lager ett där signalen avkodas för att exempelvis förbättras och multiplexeras för att lägga ihop fyra 100G-kanaler till en 400G-kanal.

– När det gäller lager ett är vi förmodligen den största förespråkaren för att integrera IP och optik, vi har inget att förlora på det, säger Magnus Grenfeldt.

Företaget har också en mjukvara som ska lanseras inom kort och som kan användas för att sätta upp förbindelser genom nätet på ett enkelt sätt från ett kontrollrum.

– Den har öppna gränssnitt som man ska ha.

Av utvecklingsorganisationen sysslar runt 90 procent med mjukvara, övriga med hårdvara.

– Alla kretskort är egenutvecklade, men vi köper komponenterna och bygger inga egna lasrar.

Korten tillverkas av Kitron men monteringen av optiken liksom själva slutmonteringen, injustering och testningen görs i egen regi i Kista.