– Vår vision är att vara med överallt där det finns ljud. Vår teknik är så bra att den borde finnas i varje högtalare.

Uttalandet är kaxigt men Mathias Johansson, produktchef på Uppsalaföretaget Dirac Research, kan säga det på ett sätt så att det inte låter som en överdrift.

Dirac är ett forskningstungt mindre företag som startade i början av 2000-talet baserat på en serie examensarbeten och doktorsavhandlingar om signalbehandling, akustik och ljudförbättringar.

Mathias Johansson är en av de sex grundarna. Han har varit vd på företaget i en rad år, men har nu lämnat över posten till Peter Friedrichsen, som är ­rekryterad utifrån. Hans uppgift är att bredda försäljningen, öka antalet kunder och växa ordentligt. Siffrorna visar att tillväxten under 2023 kommer att vara över 50 procent. Det skulle innebära företagets omsättning för året kommer att ligga någonstans kring 150 miljoner.

Idag är största intäktskällan försäljning av licenser, en mindre del av intäkterna utgörs av konsulttimmar. Huvudkontoret ligger i Uppsala. Företaget har också en utvecklingsavdelning i Köpenhamnsregionen och försäljningskontor finns i bland annat Japan och Kina. Företaget ägs av grundarna och en handfull fondbolag.

Namnet då? Dirac ger inga omedelbara associationer till ljudförbättring men Mathias Johansson säger att ursprunget till namnet är ”Diracpulsen”, ett matematiskt begrepp som spelar en viktig roll i beräkningen av filter för ljudbehandling.

Signalbehandling och matematiska metoder är som sagt kärnan i företaget. Av de omkring 100 anställda har upp­emot ett 20-tal doktorsexamen. Dirac Research startades av den ljudintresserade professorn i signalbehandling Anders Ahlén och en grupp forskare kring honom. Samarbetet med den akademiska världen är fort­farande viktigt. Varje år arbetar ett par industridoktorander och några examensarbetare med olika projekt hos Dirac.

Utanför skaran av rena ljud­entusiaster är Dirac rätt okänt. Det är inte ett inarbetat begrepp som amerikanska Dolby blivit. Men Mathias Johansson säger att företaget medvetet arbetar med varumärket och använder en ”Dirac inside”-strategi. Flera prestigetillverkare av främst hemmabiosystem skyltar idag med företagets logga på apparathöljet.

– Nu är tiden är mogen för oss, säger han.

– När vi startade under första åren på 2000-talet så var det analoga förstärkare och ljud­system som gällde. Finsmakarna befattade sig inte med digitalt ljud. Vi hade svårt att få gehör hos industrin med vår idé att förbättra ljudet med signalbehandling, trots att vi kunde visa att det fungerade bra.

Idag ser det annorlunda ut. Digitalt ljud är en självklarhet. För gemene man har mobiltelefoner och datorer blivit de viktigaste musikmaskinerna. Och de ljudfinsmakare som lämnat den analoga världen, med rörförstärkare och vinylspelare, bygger och optimerar avancerade digitala lyssningsmiljöer med hjälp av hemmabiosystem. Distributionslösningarna för digital musik är också inne i ett nytt skifte, streamingtjänsterna har tagit över, de stora låtbiblioteken med mpeg-filer ligger oanvända.

Att musikmaskinerna blivit digitala passar naturligtvis Dirac utmärkt. Företagets algoritmer kräver en processor, helst en digital signalprocessor, DSP. Och processorer finns nästan överallt idag. Inte minst hemelektroniken är utrustad med DSP-kretsar för att koda av video och ljud. Till och med enkla trådlösa hörlurar har inbyggda processorer för Bluetooth. Mathias Johansson säger också att om DSP:n saknas så kommer man långt med en strömsnål Arm-processor som finns i mobiltelefoner och andra mobila utrustningar.

Vinsten i entreprenörstävlingen ”Venture Cup” 2001 kan sägas vara starten för Dirac Research. Det blev sporren som fick de sex forskarna att dra i gång företaget. Men klimatet för digitala musiklösningar såg helt annorlunda ut då, konstaterar Mathias Johansson. Konservatismen i branschen var grundmurad säger han och ler lite snett.

Det tog tre år innan man kunde skriva kontrakt med den första kunden. Det var med en underleverantör till den tyska biljätten BMW. Biltillverkarna hade flera problem med att konstruera in bilarnas ljud­anläggningar. Dels är ljudmiljön i en bilkupé besvärlig med ett litet utrymme och många ytor som reflekterar och dämpar. En tillverkare har många bilmodeller och dessutom har ­bilköparna möjlighet att göra tillval i flera nivåer, av bland annat ljud­anläggningen. Till det ska man lägga att ett premiummärke som BMW har särskilda förväntningar på sig att det ska låta bra i kupén.

Diracs metoder att mäta ljudkvalitet och ­kompensera bristerna i anläggning och lyssningsmiljö med digitala filter gjorde att anpassningen av ljudanläggningar i nya bilmodeller kunde strömlinjeformas. Företaget fick sedan snabbt fler kunder i bilindustrin, bland annat Rolls Royce och Volvo.

Utvecklingen av andra marknader gjorde att bilindustrins andel av försäljningen minskade under några år. Men nu säger Mathias Johansson att leveranserna till biltillverkarna växer snabbt. Skälet är den stora omvandlingen som nu sker i bilbranschen genom elektrifieringen. Närmare 20 olika bilföretag finns just nu på kundlistan.

Med programvaran Dirac Live kunde företaget sedan ta sikte på alla de ljudentusiaster som ville optimera ljudet i sina avancerade hemmabiosystem. Programvaran bygger på den metodik som utvecklats till bilindustrin, det vill säga att man mäter upp ljudmiljön och sedan kompenserar för bristerna med digitala filter. Omkring 100 000 licenser av Dirac Live har sålts under åren.

Efter hand har Dirac breddat sig och satsat på nya produktkategorier, när musik- och ljudmarknaden förändrades. Företaget har satsat på både dator- och mobilsidan och har stora företag som Asus och Fujitsu bland sina kunder.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt!

Nu vill Dirac att filterlösningarna ska bli del av de många strömningstjänsterna som ofta används tillsammans med hörlurar. Företaget har därför mätt upp de vanligaste 100 hörlurarna på marknaden och strömningsföretagen erbjuds att bygga in Diracs filterbibliotek i sina mobilappar. Se det som ännu ett steg att ta plats i alla världens högtalare.

Allt ljud kan bli bättre Allt ljud kan förbättras är mottot för Dirac. En suddig ljudbild kan bli mer distinkt. Klarheten i tal kan bli bättre. Ljudbilden kan bli bredare, man kan får den att sträcka sig utanför högtalarna och man kan också få högtalarna att låta som om de har en djupare bas än vad de egentligen har. Kort sagt, mjukvara kan kompensera för de svagheter som finns hos hårdvaran och i lyssningsrummet.  En startpunkt för Dirac var att hjälpa bilindustrin med deras ljudanläggningar. Metoden är att mäta upp ljudbilden i bilen med hjälp av en mätrigg med ett antal mikrofoner. Sedan beräknar systemet ett filter som kan laddas ner i ljudanläggningens processor, vanligen en digital signalprocessor. I stort sett samma strategi används för hemmabioanläggningar. Men här är det varje slutanvändare, i första hand ljudentusiaster, som mäter upp sin ljudbild i vardagsrummet eller hemmabiosalongen. Dirac har utvecklat programvaran Dirac Live som körs på en vanlig persondator utrustad med en mätmikrofon. Men hjälp av den uppmätta ljudkurvan över hela frekvensområdet beräknar datorn ett filter som ska laddas ner i ljudanläggningen så att den ska leverera det önskade ljudet. De stora märkesleverantörerna av hemmabioanläggningar har gränssnitt som är anpassade för ladda ner digitala filter från Dirac Live. Programmet har funnits i olika versioner sedan 2011 och är både en viktig intäktskälla och en produkt som används för att positionera Dirac strategiskt på marknaden. Mathias Johansson visar också en mobiltelefon av det något större formatet. Den är särskilt anpassad för datorspel. Här har kraven från beställaren varit att åstadkomma en bredare ljudbild. Dessutom behövde ljudet få en bättre upplösning i tre dimensioner samt bättre bas. Problemet är att högtalarna i mobiltelefonen sitter nära varandra, det är svårt för öronen att separera ljudet. Är ljudet obehandlat är skillnaden på det ljud som når vänster och höger öra liten, och någon tredimensionell effekt uppstår inte. Detta på grund av överhörning mellan höger och vänster ljudkanal. Det går att motverka genom att höger högtalare släcker ut ljudkomponenter som är avsedda för vänster öra och tvärtom för vänster högtalare. En bredare ljudbild går att skapa genom att dels arbeta med fördröjningar, dels med ljudets amplitud. Verktyget att släcka ut ljudkomponenter i båda kanalerna är också viktigt för att kunna bredda ljudbilden. Till sist, den dåliga basåtergivningen i en liten mobilhögtalare går det också att kompensera för. Då lyfter man fram första och andra övertonen till de låga grundtoner som högtalarna har svårt att återge. Lyssnarens öra fyller sedan själv i de frekvenser som saknas, det är ett så kallat psykoakustiskt fenomen. Under åren har Dirac utvecklat en verktygslåda med olika metoder eller algoritmer för ljudförbättring med digital signalbehandling. Det kan sägas vara kärnan i företaget. I stort sett motsvaras varje verktyg av en familj med patent. Totalt har företaget 17 patentfamiljer förvalta.