– Rymdstyrelsen bedömer att fyra svenska företag har bäst chanser att bli leverantörer till IRIS2. Det gäller Ericsson, Beyond Gravity (fd RUAG Space Göteborg), OHB Sweden och Swedish Space Corporat-ion, säger Christian Hånberg i statliga Rymdstyrelsen.

Systemet baseras på satelliter i låga satellitbanor, Medium Earth Orbit (MEO) och Low Earth ­Orbit (LEO). MEO ligger på 8 000 kilometers höjd och LEO på 1 200 kilometers höjd eller något lägre. De traditionella geostationära satelliterna ligger på 36 000 kilometers höjd.

IRIS2 ska även utveckla och erbjuda nättjänster med hög cybersäkerhet och ­optisk kvantkryptering via ra-dio. Se fakta­rutan längst till höger.

I december 2024 blev avtalet offentligt mellan EU och satellit­operatören Spacerise. Avtalet är en 12årig koncession där Space­rise åtar sig att utveckla, skjuta upp och svara för driften av EU:s nya satellitsystem.

SPACERISE ÄR ETT KONSORTIUM som består av Europas tre ledande privata satellitoperatörer; SES SA, Eutelsat SA och Hispasat SA. Dessa tre operatörer domi­ne­rar idag marknaden för satel­lit­baserade tjänster i EU och har täckning även i delar av Asien, Afrika och Amerika. ­Europas ledande rymdföretag ska leve­rera utrustningen för de nya satelliterna och upphandlingen beräknas bli klar sommaren 2026.

Systemet ska ge täckning i glesbygd och andra områden inom EU där mobilnäten saknar täckning samt dessutom i resten av värl-den. Statliga myndigheter i EU får tillgång till en portfölj av tjänster men även privata företag och privatpersoner erbjuds tjänsterna. IRIS2 baseras på 3GPP-standarder vilket ger samtra-fik med markbaserade mobilnät. EU och medlemsländerna satsar totalt drygt 100 miljarder kronor för att systemet ska kunna tas i drift omkring 2030.

IRIS2 har vuxit fram i ett utdraget samspel mellan de stora satellitoperatörerna, European Space Agency (ESA), EU-kommissionen och Europaparlamentet. De stora satellitoperatörerna gav besked att de kunde tänka sig samarbeta 2021. ESA fattade beslut hösten 2022. Statliga svenska Rymdstyrelsen sade ja hösten 2022. 15 mars 2023 blev beslut klart i EU om en förordning om nästa generations satellittjänster, ett pro-gram för säker uppkoppling för perioden 2023 till 2027. Bakom detta beslut står Europaparlamentet och EU:s regeringar (ministerrådet). Därmed säkrades finansieringen.

IDAG DOMINERAR ett antal privat­ägda satellitsystem marknaden men det finns och har även funnits sa-tellitoperatörer som ägs av enskilda medlemsstater. Ett gemensamt globalt satellitsystem för kommuni-kationstjänster som ägs av EU är därför något helt nytt.

Den förordning som beslutades 15 mars 2023 är till alla delar bindande och direkt tillämplig i samtliga 27 medlemsstater. Det är i denna förordning som vi hittar argumenten för den nya verksamheten. I förord-ningen anges att cirka tre miljarder euro ska avsättas för det nya satellitsystemet fram till 2027.

I förordningen utvecklas en tydlig argumentation.

DET FINNS ETT BEHOV i EU av statlig satellitkommunikation, det vill säga statliga myndigheter har ett behov av att få tillgång till detta där markbaserade mobilnät saknar täckning. Det gäller på öppet hav, i luftrummet, i avlägsna områden och där markbundna mobilnät inte är tillförlitliga eller kan störas. Satel-litkommunikation kan öka motståndskraften, till exempel vid fysiska angrepp eller cyber­attacker. Myndig-heter har behov av kommunikation som fungerar i alla lägen och är kostnads­effektiv.

EU har även satt upp ­målet att främja en utveckling där myndig­heter, företag och medborgare år 2030 ska kunna få tillgång till gigauppkoppling.

DEN TEKNISKA UTVECKLINGEN gör det nu möjligt att via MEO- och LEO-satelliter erbjuda bred-bands­tjänster med låg fördröjning. Det finns outnyttjade frekvenser för sådan satellit­kommunikation.

Alla EU-länder får rätt använda systemet och förordningen anger att det ska vara gratis för statliga myn-digheter att nyttja satellittjänsten, vilket borde driva upp antalet användare. Den privata sektorn ska erbju-das kommersiellt baserade tjänster och i förordningen sägs inte så mycket mer.

EN TYDLIG MARKERING är att patenträttigheter (IPR) som tillkommer som följd av systemutvecklingen ska ägas av EU.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt!

EU-kommissionen har en cent­ral roll i förordningen. Kommissionen har löpande kontakt med Spacerise och andra aktörer och svarar för att inhämta information, arbete med finansieringen och genomförande av projektet.

Samtidigt finns frågor som ännu är under diskussion.

ESA ÖVERVÄGER att även avancerade PNT-tjänster (positionering-, navigering- och tidstjänster) ska tillfö-ras till IRIS2 i större omfattning. I dagsläget finns besked om att tio av 290 satelliter ska nyttjas för sådana tjänster.

– Vi vet om ett år vilka PNT-tjänster som tillförs, säger Christian Hånberg.