– Vi vill demokratisera kanalsimuleringarna. Det finns visserligen publikt tillgängliga modeller man kan använda men de kräver domänspecifika kunskaper. Vår vision är att skapa ett verktyg som många kan använda utan att ha expertkunskaper, säger Aleksei Fedorov.
Han är matematiker men har sysslat med modellering i över 20 år. I botten finns en examen från universitetet i Moskva och därefter en doktorsgrad från Nya Zeeland.

Men vill man arbeta med modellering av radiokanaler är Lund den optimala platsen, så han flyttade dit 2019 för en postdoc, och blev kvar.

– Det är ett fantastiskt ställe om man vill arbeta med trådlös kommunikation och kanalmodeller.

Aleksei Fedorov startade Waveium tillsammans med Christian Nelson och William Tärneberg i höstas. Christian har även han doktorerat i Lund efter att ha arbetat några år på FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut).

Den tredje grundaren, William Tärneberg, är docent på Lunds universitet.

– En sak som är bra är att vi har jobbat ihop nära under lång tid så vi vet hur vi fungerar. Det är viktigt att kunna arbeta som ett team.

Även om bolaget formellt grundades för ett halvår sedan var det först i början av februari som Christian Nelson kunde börja jobba heltid. De andra två grundarna har kvar sina gamla jobb.

Bolaget har dock redan hunnit namnge en samarbetspartner i form av likaledes Lundabaserade Beamm­wave som utvecklar fasstyrnings­teknik för millimetervågsantenner. Det har också kommit in lite såddpengar från LU Ventures, (fd LU Holding).

– Till viss del kör man fortfarande runt och mäter, men målet är att övergå till simuleringar för att spara pengar. Det är därför vi har startat Waveium, för att åstadkomma just det, säger Christian Nelson.

De potentiella kunderna finns utanför den snäva sfär som länge sysslat med att utveckla produkter för trådlös kommunikation och ser kanalmodeller som en kärnkunskap. Företag som ­Ericsson och Nokia.

– Det tar lång tid och kostar mycket pengar att bygga den kunskapen. Det är inget som mindre företag kan skaffa sig.

I mobilnäten mäter mobilerna och basstationerna kanalen, vilket ligger till grund för hur de ska agera, exempelvis vilken uteffekt som behövs.

– Allt handlar inte bara om kommunikation, utan också om avkänning och positionering. Även där kan vi ersätta mätningar med simuleringar. Om en robot till exempel kör runt på Ideon, vill utvecklarna veta om den kan navigera med deras algoritm eller om den behöver justeras. Med våra tjänster kan de ta reda på det, säger Aleksei Fedorov.

Samtidigt blir allt fler företag beroende av trådlös teknik för att koppla upp sina produkter eller för att kartlägga omgivningen runt produkten.

Ett exempel är robotar som transporterar komponenter i en fabrik. Utvecklarna ­behöver veta hur bra den trådlösa kommunikationen fungerar. Men beroende på om det är en inomhus- eller utomhusmiljö – där årstiderna och vädret kan påverka radiokanalen –varierar svaret över dygnet, veckan eller året.

En annan tillämpning är att använda verktyget för att välja antenn till roboten.

– Vi kan göra simuleringar och se hur de fungerar, vad man får för genomsnittlig prestanda under ett år.

Simuleringen tar hänsyn till hur kanalen exempelvis påverkas av regn, snö och lövverk liksom andra faktorer som kan variera under året.

– Det finns så många tillämpningar där man måste mäta idag! Vi hoppas kunna ersätta många av dem med simuleringar. Att bli en ficklampa i det trådlösa mörkret.

Aleksei Fedorov beskriver den trådlösa kommunikationskanalen som en naturresurs i likhet med vatten, som man kan använda på olika sätt. Man kan dricka det, simma i det eller åka skridskor på det när det är fruset.

– Den trådlösa kanalen är en grund­läggande resurs för alla som håller på med trådlösa produkter. Ta en surfare – vågorna påverkar honom och han känner dem. Som det är idag kan han inte se dem och inte agera i förväg. Genom att ge honom ögon kan han ta intelligenta beslut.

På motsvarande sätt som surfaren eller mobiltelefonen som mäter kanalen, kan även roboten få ”ögon” så att dess algoritmer kan fatta smarta beslut.

– Vi hoppas kunna korta time-to-market för nya innovationer med trådlös avkänning, säger Christian Nelson.

Kärnan i tekniken är klassiska kanalmodeller. Innovationen ligger i hur de är förpackade för att bli enkla att använda.

– Vi har optimerat alla delar så att det blir mycket snabbare och billigare. Vi har kombinerat våra kunskaper om kanalsimulering och mätningar för att göra det, säger Aleksei Fedorov.

Användarna måste såklart mata in vissa data som beskriver miljön, men exakt vad eller hur mycket vill företaget inte berätta.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt!

En fråga nu är vad kunderna vill ha och därmed hur erbjudandet ska förpackas.

– Det finns ett stort intresse från industrin. Den vill ­ersätta mätningarna, säger Aleksei Fedorov.