About / Advertise
Stockholm får snart ett nytt forskningscentrum för så kallad kortikotronik, eller hjärnelektronik på svenska. Centrumet ska drivas av Karolinska Institutet med stöd från Ericsson och finansiering från stiftelsen för strategisk forskning.
Hur hanterar hjärnan kommunikationsfrågor? Hur ser hjärnans nätverksarkitektur ut? Hur kan sådan kunskap tillämpas på mobiltelefonsystem? Och hur kan telekomutvecklarnas erfarenhet av modellering hjälpa hjärnforskarna att förstå hjärnans beteende? Dessa frågor ska forskare från Karolinska Institutet nu försöka svara på i ett projekt kallat "Cortical dynamics and corticotronics for telecommunication systems".
Bakom projektet står professorerna Per Roland och Giorgio Innocenti vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet, samt Jan Johansson på Ericsson Research. Ericsson ska stötta projektet med 3 miljoner kronor under tre år, och lika mycket pengar ska komma från stiftelsen för strategisk forskning.
- Målet är att försöka förstå hjärnans sätt att lösa kommunikationsfrågor och kopiera detta i elektroniska system. Det är ett högriskprojekt, som dock öppnar för nya perspektiv och samarbetsytor mellan telekommunikationsföretag och neurvetenskap, sammanfattar stiftelsens planeringschef Olle Edqvist.
I projektet ska tre nivåer i hjärnan studeras - enskilda neuroner och hur de samverkar, grupper av neuroner och hur de samverkar, samt hela hjärnan som samlat system. Detta är områden som professorerna Roland och Innocenti har stor erfarenhet av.
Ericsson hoppas få konkret nytta av resultaten inom mobiltelefoni. När mobiltelesystemen når en miljard samtidiga användare - vilket kommer att inträffa inom några år - så behövs nya system för att i realtid lokalisera telefonerna och koppla samtalen. System med dagens teknik skulle bli alldeldes för stora, dyra och komplexa - Ericsson hoppas kunna utveckla flexibla och självlärande system som kan hantera uppgiften på ett mer dynamiskt sätt än idag.
Principerna och modellerna som forskarna förhoppningsvis får fram ska alltså studeras, testas och i möjligaste mån användas av Ericssons konstruktörer. Ericsson har också tagit på sig uppgiften att demonstrera modeller av allt från enskilda neuroner till hela hjärnor i verkliga halvledare. FPGA-kretsar, nätverk på kisel och så kallade flex-asic nämns i ansökan som möjliga tekniker för implementering.
Det låter lite science-fictionartat, men tanken är faktiskt inte att bygga några artificiella hjärnor som ska styra teletrafiken. För på flera områden är tekniken redan idag överlägsen hjärnan. Forskarnas ambition är snarare att identifiera de områden där hjärnan är överlägsen, och undersöka om och i så fall hur funktioner på dessa områden kan medverka till bättre telekomsystem.
Bakom projektet står professorerna Per Roland och Giorgio Innocenti vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet, samt Jan Johansson på Ericsson Research. Ericsson ska stötta projektet med 3 miljoner kronor under tre år, och lika mycket pengar ska komma från stiftelsen för strategisk forskning.
- Målet är att försöka förstå hjärnans sätt att lösa kommunikationsfrågor och kopiera detta i elektroniska system. Det är ett högriskprojekt, som dock öppnar för nya perspektiv och samarbetsytor mellan telekommunikationsföretag och neurvetenskap, sammanfattar stiftelsens planeringschef Olle Edqvist.
I projektet ska tre nivåer i hjärnan studeras - enskilda neuroner och hur de samverkar, grupper av neuroner och hur de samverkar, samt hela hjärnan som samlat system. Detta är områden som professorerna Roland och Innocenti har stor erfarenhet av.
Ericsson hoppas få konkret nytta av resultaten inom mobiltelefoni. När mobiltelesystemen når en miljard samtidiga användare - vilket kommer att inträffa inom några år - så behövs nya system för att i realtid lokalisera telefonerna och koppla samtalen. System med dagens teknik skulle bli alldeldes för stora, dyra och komplexa - Ericsson hoppas kunna utveckla flexibla och självlärande system som kan hantera uppgiften på ett mer dynamiskt sätt än idag.
Principerna och modellerna som forskarna förhoppningsvis får fram ska alltså studeras, testas och i möjligaste mån användas av Ericssons konstruktörer. Ericsson har också tagit på sig uppgiften att demonstrera modeller av allt från enskilda neuroner till hela hjärnor i verkliga halvledare. FPGA-kretsar, nätverk på kisel och så kallade flex-asic nämns i ansökan som möjliga tekniker för implementering.
Det låter lite science-fictionartat, men tanken är faktiskt inte att bygga några artificiella hjärnor som ska styra teletrafiken. För på flera områden är tekniken redan idag överlägsen hjärnan. Forskarnas ambition är snarare att identifiera de områden där hjärnan är överlägsen, och undersöka om och i så fall hur funktioner på dessa områden kan medverka till bättre telekomsystem.
Adam Edström
