IMC-ingenjörer hoppar av för att tjäna pengar på världsberömd teknik

Med hjälp av svensk teknik för våglängdsvariabel laser siktar nystartade Kistaföretaget Altitun på att bli en världsleverantör av sändarchips för telekomindustrin. En egen halvledarfabrik står på inköpslistan.

Med fem erfarna grundare kring fyrtioårsstrecket, en miljon kronor ur spargrisarna och en bra idé ska Altitun, med lokaler i Electrum i Kista, bli en volymleverantör av våglängdsvariabla lasersändare för så kallad våglängdsmultiplex av telekommunikation.

Fyra av de fem grundarna är ingenjörer från KTH och dess dotterbolag IMC, Industriellt Mikroelektronikcentrum, med stor erfarenhet av laser- och halvledarutveckling. Den femte är en engelsk konsult som efter att ha anlitats för en marknadsundersökning blev så övertygad om produktens potential att han själv ville bli delaktig i företaget.

- Det var nog den mest trovärdighetsskapande åtgärd jag någonsin har sett en konsult vidta, säger Lennart Ramberg, VD i det nya bolaget.

Lennart Ramberg, som hittills har varit chef för kiselkarbidavdelningen på IMC, jämför det egna projektet med en typisk nystart i amerikanska Silicon Valley.

- Det finns en klar idé och ett bra patentskydd, och det är i princip stadgade och välbetalda tjänstemän som hoppar av jobbet och startar eget.

Få men stora telekunder

De potentiella kunderna är främst en liten grupp företag som tillverkar utrustning för våglängdsmultiplex, men även instrumenttillverkare är en viktig grupp. Än så länge ser Altitun bara konkurrens från ett dotterbolag till japanska NTT, men fler företag kan komma att hänga på när efterfrågan ökar.

- Det vi ser är en distinkt marknadsmöjlighet som kräver prototypleveranser i tiotal under första halvan av nästa år och hundratal under resten av året. Tar vi inte den chansen blir den inte inkonstruerad någonstans, säger Lennart.

Den första miljonen, tillsammans med grundarnas gratisarbete, ska räcka till en första leverans kring jul, är det tänkt. Under nästa år behöver företaget ytterligare 7-8 miljoner kronor för att täcka utläggen. I ett par plastaskar i företagets lokaler har man exempel på sin laser. Själva sändarelementet av indiumfosfid är ett knappt millimeterlångt, silverblänkande korn. Marginalkostnaden för att ta fram en sådan komponent ligger runt ett par hundra kronor, uppskattar Ramberg.

När det monterats på en bärare som är kring en centimeter stor har det kostat ytterligare några hundra.

Billig men värdefull teknik

Han betonar flera gånger att produktionen av lasrar framstår som "ganska hantverksmässig" i jämförelse med de processer som används för stora kiselkretsar för minnen och processorer. Värdet ligger istället i rätten att använda den teknik som gör laserns våglängd helt variabel.

Den bygger på ett patent från det belgiska institutet IMEC, men har under många år vidareutvecklats vid IMC och KTH i Kista. Om fyra år räknar grundarna med att kunna gå rejält med plus, bara produkten accepteras av de få, krävande kunderna.

Om allt går vägen tänker Altitun bygga en egen halvledarfabrik för tvåtums indiumfosfidskivor inom ett par år. Det betyder en investering på kring 40 miljoner kronor, enligt Lennart Ramberg.

- Det är ju allmänt känt att det dyraste man kan göra i företag som håller på med avancerad teknik är att ta det lugnt i början.

Alexander Kristofersson

En komponenttyp kan ersätta flera

Altituns laser är främst tänkt att användas som sändare i optofibernät. Idén är att man kan sända mer information genom att skicka flera signalbärande laservågor med olika våglängd genom samma fiber.

Sådan teknik finns redan idag, bland annat hos Ericsson. Det nya med Altituns laser är att den har variabel våglängd i området 1 525-1 565 nanometer.