Ingenjörskunskap, erfarenhet och bredd är det viktigaste för en konsult. 

Det säger Håkan Dahlbom, vd på Frontec Microelectronics, ett renodlat elektronikkonstruktionsbolag med 50 konsulter som bildades vid årsskiftet.


En konsult ska å ena sidan följa kundens mer eller mindre välformulerade riktlinjer. Å andra sidan ska hon eller han tillämpa den metod och de anvisningar som bäst löser problemet.

Dessutom förväntas konsulten själv tillägna sig ny teknik och hänga med i utvecklingen av konstruktionsverktyg, processorer och asicar. Samt givetvis försöka sälja in sig själv och sitt bolag på framtida uppdrag. En ganska knepig roll, med andra ord.

- En bra konsult är villig att lära och måste ha en stark motor för egen utveckling. Samtidigt måste konsulten ha känsla för service och försöka lösa kundens problem utan att för den skull vara alltför mycket uppfinnarjocke, säger Håkan Dahlbom, vd för Frontec Microelectronics. Samtidigt betonar han konsultens friheter och möjligheter.

- En konsult får jobba med många projekt hos flera olika företag.

Det gör att våra medarbetare får breda kunskaper och har möjlighet att lära sig varierande angrepps-sätt.

- Som konsult slipper man också en del administration och man behöver inte heller gå på lika många möten som de anställda hos våra uppdragsgivare. Man får koncentrera sig på själva konstruktionsuppgiften i högre utsträckning.

Frontec Microelectronics är sedan årsskiftet konsultjätten Frontecs kraftsamling kring asic, FPGA och annan elektronikkonstruktion. Bolaget har ett 50-tal konsulter inom Frontec knutna till sig i Göteborg, Stockholm och Linköping. Håkan Dahlbom sitter i Göteborg, medan Stockholmskontoret leds av Anders Sivard.



Ålder inget hinder för konsult


Som tjänsteföretag poängterar Dahlbom vikten av erfarenhet. Och berättar stolt att företagets konsulter i genomsnitt har mer än tio års erfarenhet av elektronikkonstruktion. Ålder är inget hinder för att vara en bra konsult, tvärtom.

- Vi har en 60-åring som gör stora asicar åt Ericsson i både VHDL och Verilog. När han utbildade sig var det rör som gällde.

- Det visar att ingenjörskunskap lever vidare om den får chansen att utvecklas. Kompetensutvecklar man personalen så funkar det.

- Vår erfarenhet uppskattas nu när det är så stor efterfrågan på konstruktörer. I många projekt är det vi som är de mest erfarna - kundernas personal är ibland i 25-30-årsåldern och har inte alltid varit med i så många projekt. Numera lägger Frontec också allt högre vikt vid vidareutbildning. Två till tre veckor om året är obligatoriskt att ägna åt fortbildning.

- Både kurser och mässor ingår i arbetsuppgifterna, säger han och nämner föga förvånande Dac och Date som bra tillfällen att hitta nya verktyg och fånga upp nya trender i konstruktionsvärlden.

Medverkan i skarpa kundprojekt är dock det absolut viktigaste sättet att lära sig nya saker. Om en kund använder ett visst syntesprogram så ser man till att lära sig det programmet på Frontec också.

- Med FPGA är det inget problem, där är vi med i massor av projekt med syntes. Inom FPGA och CPLD har vi egna kompletta verktygsmiljöer, och får också betaversioner och sådant. På asicsidan är det färre jobb där syntes ingår, men vi försöker komma med i de projektdelarna också.

En intressant trend är att man gör allt fler projekt på hemmaplan. Och när kunderna outsourcar på det viset gäller det för Frontec att ha tillgång till marknadens ledande verktyg, inte minst eftersom man i allt högre grad gör projekt på hemmaplan åt kunderna.

- Det innebär i praktiken Synopsys för syntes, samt Cadence och Mentors VHDL- verktyg.



Egna IP-block


Som konsult är det ofta frestande att tillämpa sina kunskaper i egna produkter. Men Frontec har inga planer på att ta fram egna kretsar.

- Men vi utvecklar faktiskt en del byggblock, så kallade IP-block, för att ha en egen grundkonstruktion och för att kunna återanvända kod. Vi har till exempel gjort en generisk kommunikationsprocessor, en så kallad dataflödesprocessor.

- Med den kan man förverkliga ett så gott som valfritt lågnivåprotokoll i en asic, och senare även ändra koden. I dagarna har man offererat en HDLC-styrkrets som bygger på den egna verktygslådan.

Poängen med IP-blocken (intellectual property) är i första hand att bli mer attraktiv som konsult. Genom att utnyttja den egna IP:n kan kundens projekt förverkligas snabbare. Att sälja sina IP-block till externa projekt är inte aktuellt, möjligen kan Håkan Dahlbom tänka sig att bli underleverantör åt något större IP-företag.

- Det är snarare en del av vår egen forskning och utveckling. Satsningen på IP är ett av sätten att nå målen om en tillväxt på 10-20 procent under de närmaste tre åren.

- Vi vill växa snabbare än marknaden. Hur den utvecklas beror mycket på var Ericsson väljer att lägga sina viktiga projekt. Om de lägger mer i utlandet minskar våra möjligheter, helt klart.

- Men även nya aktörer kan utgöra hot mot oss, säger han och näm-ner verktygsleverantören Cadence ökande satsning på konsultverksamhet.

Han betonar att elektronikkonstruktion är ett ingenjörsjobb. Även om Frontec ofta sorteras in i IT-facket, och många av produkterna är en del av IT- samhället, så handlar jobbet mer om ingenjörskonst än om ADB.

- En av våra branschkollegor hade en platsannons där de sa att "riktiga ingenjörer sysslar inte med IT". Det ligger en hel del i det även hos oss.

Adam Edström