About / Advertise
Är kvinnor bättre på att hålla många bollar i luften? Eller är det en modern myt? Blir lönsamheten bättre om kvinnor anställs? Är det också en myt?
Ulla Eriksson vid Handelshögskolan i Göteborg har forskat i kvinnligt och manligt beteende. Alldeles i dagarna har hon blivit klar med sitt projekt där hon jämför huruvida kvinnliga och manliga trainees skiljer sig åt och hur de utvecklas i ett företag.
Att anställa kvinnor för att öka lönsamheten ställer hon sig tveksam till.
- Det är aldrig bra att säga att en viss grupp anställda ökar lönsamheten. Man marginaliserar gruppen och gör den till en lönsamhetsfaktor. Vad händer med den gruppen om det visar sig att lönsamheten inte ökar? frågar hon retoriskt.
Konsekvensen skulle kunna vara att de får sparken eller så blir det anställningsstopp. Det problemet gäller alla som grupperas och kategoriseras, inte enbart kvinnor.
- Däremot ska man naturligtvis anställa kvinnor ur jämlikhetssynvinkel och ur demokratiska aspekter, säger Ulla Eriksson. Det gäller naturligtvis för alla grupper i samhället.
Ulla Eriksson menar att en arbetsplats som har en jämn fördelning av bland annat kön och ålder är en arbetsplats som fungerar bättre än om det hade varit en snedfördelning.
Samspelet mellan de anställda skapar ett positivt arbetsklimat, man drar nytta av varandras erfarenheter. Det skulle i sin tur kunna leda till att lönsamheten ökar. Men att välja ut vilken eller vilka faktorer som spelar in för lönsamheten är vanskligt och det går inte att hänga upp lönsamheten på enbart en grupp.
- Det fanns en skillnad mellan manliga och kvinnliga trainees när de var nyanställda i företaget, säger Ulla Eriksson. Med tiden kom den skillnaden att försvinna. Det var inte så att endera parten fick ge vika för den andra utan det var ett givande och tagande av erfarenheter från båda sidor. Efter en tid hade både de manliga och kvinnliga trainees förändrats och var mer samstämmiga.
De arbetade bättre tillsammans vilket naturligtvis var positivt för företaget. Samma resultat skulle man kunna uppnå med en bättre könsfördelning på många arbetsplatser.
Men talet om att kvinnor skulle vara bättre än män på att hålla många bollar i luften samtidigt vill hon inte riktigt gå med på.
- Det finns inte något särdrag som gör att just den förmågan är bättre enbart för att de är kvinnor, det finns inte biologiskt belagt att det skulle vara så. Jag tror inte heller på det, säger Ulla Eriksson.
Däremot ska man inte bortse från de kulturella påverkansfaktorer som finns och som formar såväl män som kvinnor. Kvinnor har oftare än män ansvaret för den dagliga skötseln av familj och hem vilket kräver simultankapacitet. Där kan kvinnorna ha haft möjlighet att utveckla den förmåga vilket männen inte har gjort.
- Att kvinnor biologiskt skulle vara mer lämpade att hålla många bollar i luften är en modern myt, slår Ulla Eriksson fast. Den förmågan kan man öva upp. En fyrabarnsfar jag känner är fenomenal på att hålla reda på barnen, laga mat och sköta tvättstuga samtidigt.
Det är kanske dags för manliga civilingenjörer att ta ett rejält hemmapass för att öva upp simultanförmågan. Samtidigt kan kvinnorna komma in i elektronikbranschen på allvar.
Att anställa kvinnor för att öka lönsamheten ställer hon sig tveksam till.
- Det är aldrig bra att säga att en viss grupp anställda ökar lönsamheten. Man marginaliserar gruppen och gör den till en lönsamhetsfaktor. Vad händer med den gruppen om det visar sig att lönsamheten inte ökar? frågar hon retoriskt.
Konsekvensen skulle kunna vara att de får sparken eller så blir det anställningsstopp. Det problemet gäller alla som grupperas och kategoriseras, inte enbart kvinnor.
- Däremot ska man naturligtvis anställa kvinnor ur jämlikhetssynvinkel och ur demokratiska aspekter, säger Ulla Eriksson. Det gäller naturligtvis för alla grupper i samhället.
Ulla Eriksson menar att en arbetsplats som har en jämn fördelning av bland annat kön och ålder är en arbetsplats som fungerar bättre än om det hade varit en snedfördelning.
Samspelet mellan de anställda skapar ett positivt arbetsklimat, man drar nytta av varandras erfarenheter. Det skulle i sin tur kunna leda till att lönsamheten ökar. Men att välja ut vilken eller vilka faktorer som spelar in för lönsamheten är vanskligt och det går inte att hänga upp lönsamheten på enbart en grupp.
- Det fanns en skillnad mellan manliga och kvinnliga trainees när de var nyanställda i företaget, säger Ulla Eriksson. Med tiden kom den skillnaden att försvinna. Det var inte så att endera parten fick ge vika för den andra utan det var ett givande och tagande av erfarenheter från båda sidor. Efter en tid hade både de manliga och kvinnliga trainees förändrats och var mer samstämmiga.
De arbetade bättre tillsammans vilket naturligtvis var positivt för företaget. Samma resultat skulle man kunna uppnå med en bättre könsfördelning på många arbetsplatser.
Men talet om att kvinnor skulle vara bättre än män på att hålla många bollar i luften samtidigt vill hon inte riktigt gå med på.
- Det finns inte något särdrag som gör att just den förmågan är bättre enbart för att de är kvinnor, det finns inte biologiskt belagt att det skulle vara så. Jag tror inte heller på det, säger Ulla Eriksson.
Däremot ska man inte bortse från de kulturella påverkansfaktorer som finns och som formar såväl män som kvinnor. Kvinnor har oftare än män ansvaret för den dagliga skötseln av familj och hem vilket kräver simultankapacitet. Där kan kvinnorna ha haft möjlighet att utveckla den förmåga vilket männen inte har gjort.
- Att kvinnor biologiskt skulle vara mer lämpade att hålla många bollar i luften är en modern myt, slår Ulla Eriksson fast. Den förmågan kan man öva upp. En fyrabarnsfar jag känner är fenomenal på att hålla reda på barnen, laga mat och sköta tvättstuga samtidigt.
Det är kanske dags för manliga civilingenjörer att ta ett rejält hemmapass för att öva upp simultanförmågan. Samtidigt kan kvinnorna komma in i elektronikbranschen på allvar.
Text: Rolf Hertzman
