SC1200 har två MAC-enheter (multiply and accumulate) medan SC1400 har fyra. Båda har en femstegs pipeline och variabel längd på instruktionsuppsättningen, så kallad VLES-arkitektur - variable length execution set - en vidareutveckling av VLIW, very long instruction word.
Produkterna är de första från företaget Starcore LLC, som bildades för ett år sedan av Infineon, Agere och Motorola. De två sistnämnda hade då tagit fram en DSP-arkitektur med just namnet Starcore, som dock aldrig blev någon storsäljare. Infineon bidrog med sin egen 16-bitars DSP-arkitektur kallad Carmel. Av denna finns dock inte många spår i de nya produkterna. Starcore LLC:s kärnor är vidareutvecklade från den ursprungliga Starcorearkitekturen. Det Infineon framför allt bidragit med är kompilatorteknik och andra utvecklingsverktyg.
Alternativ till egna kärnor
De nya Starcorekärnorna konkurrerar inte i första hand med DSP-världens jättar som Texas Instruments och Analog Devices. Istället vill man bli ett alternativ för företag som idag utvecklar egna DSP-kärnor.
- Att utveckla egna kärnor tar flera år, och kostar mycket pengar från första utvecklingsdagen. Med vår modell är kärnan färdig från början, inklusive verktyg och dokumentation. Licenskostnader och royalties kostar betydligt mindre, och de pengarna behöver kunderna dessutom inte betala förrän de själva har börjat få intäkter, förklarar Alex Bedarida, Starcores marknadschef.
Samtliga dessa argument har även använts av andra DSP-kärneföretag som i många fall inte längre finns, exempelvis Bops, Siroyan och Picoturbo. Men det oroar inte Alex Bedarida.
- Vi tror att tiden är mer mogen nu. Konjunkturläget talar också för oss. När företag har ont om pengar och personal så kommer vår affärsmodell till sin rätt, säger han.
Kärnorna levereras som syntetiserbar VHDL- eller Verilogkod, anpassade för produktion i 90 och 130 nm-teknik.
Prestanda beror på såväl tillämpning som processgeometri, men kan skrämmas upp över 500 MHz om konstruktionen optimeras för snabbhet.
- Om kunden skickar oss sin konstruktion så svarar vi inom fem dagar på alla prestandafrågor, som effektutveckling, klockfrekvens och kiselyta, säger Alex Bedarida.
För konstruktionsarbetet finns fyra olika testchips och två prototypkort. Programutvecklingen görs på verktyg från Green Hills och Metrowerks. Flera realtidsoperativsystem kan användas, bland annat Eneas OSE. En rad andra utvecklingsverktyg samt IP-block finns också som tillbehör.
- Jag vill också slå ett slag för vår dokumentation. Vi har lagt ner oerhört mycket jobb på den, och det är något som sällan sker för internutvecklade kärnor, säger Bedarida.
I dagsläget har företaget tre kunder, ett asiatiskt konsumentelektronikföretag samt två av grundarna, Motorola och Infineon, som båda använder kärnorna i mobiltelefoner. Agere har ännu inte fattat beslut om man ska använda Starcorekärnorna eller inte.
Två framtida generationer finns också planerade, SC2000 för 90 och 65 nm samt SC3000 för 65 och 45 nm.
Adam Edström