Varje gång en löpare lyfter sin "Adidas 1" från marken så känner en sensor av det elektromagnetiska fältet runt foten. Ett minimalt system med motorer, snäckskruvar och elastiska band ser då till att spänna åt skon så att den sitter bra runt hälen. Riktigt bra. Optimalt, rentutav.

När foten sätts i upprepas proceduren, på den andra skon. Inte ett löpsteg lämnas åt slumpen - skorna sitter perfekt hela tiden. Och eftersom åtdragningen sker när foten är i luften så förbrukas minimalt med energi - ingen friktion mot marken som stör - vilket gör att batteriet räcker längre. Åtminstone enligt reklamen. (Sedan är det en annan sak varför det finns batteri - den nödvändiga strömmen borde kunna alstras av löparen själv.)

Känner, förstår, anpassar sig

- Det här är världens första intelligenta sko någonsin. Den känner, förstår, och anpassar sig, säger Adidas uppenbarligt stolte marknadsdirektör Erich Stamminger i ett pressmeddelande.

Han borde ha tilltro till produkten, för han tänker spendera 20 miljoner dollar bara i USA på en tv-reklamfilm signerad Spike Jones.

Större delen av elektroniken sitter i hålfoten. Inklusive batteri väger elektroniken runt 40 gram, en tiondel av skons totalvikt. Tillräckligt lätt för att inte störa löprytmen, hoppas Adidas. Åtminstone inte hos fullvuxna löpare, vilket man får anta är primärmålgruppen eftersom ett par dojor kostar cirkus 2 500 kronor paret, nästan dubbelt upp elektronikfria skor från översta hyllan.

Adidas 1 visades upp för pressen redan i maj förra året, men först nu landar de i svenska affärer. Bakom ligger tre års superhemligt utvecklingsarbete på Adidas amerikanska forskningsbolag i Portland, Oregon. I ingenjörs(?)arbetet ingick en sjusärdeles massa spring med skorna i oländig skog och på våta strän-der - allt för att testa att elektroniken verkligen stod pall även efter några tusen timmars terränglöpning.

Expertisen säger att en normal löparsko håller ungefär 60 mil. Om man antar att Adidas 1 lever lika länge så betyder det ett pris på drygt 40 kronor per löpmil för dojorna. Vilket torde glädja bensinbranschen...

Måttlig beräkningsprestanda

Adidas 1 må vara första gången som elektronik byggts in i en sko. Men processorn är inte jätteavancerad - den utför i elektroniksammanhang måttliga fem miljoner beräkningar per sekund. Med tanke på potentialen i inbyggda system känns det lite futtigt att bara använda elektroniken till att knyta skorna ordentligt.

Gissningsvis har ingenjörerna på Adidas tänkt vidare. Så fort elektroniken förses med någon slags sensor och radio så öppnar sig ju fantastiska möjligheter.

I löpartävlingar kan tidtagningen revolutioneras - om tiden kan tas från det ögonblick löparen lättar från startblocket tills första foten passerar mållinjen så elimineras alla sega omstarter på grund av tjuvstart. För just det jobbet skulle i och för sig en passiv transponder passa minst lika bra. På liknande sätt kan ny teknik ta bort plankan från längdhoppet och tresteget, och vi kan äntligen få se hur långa hoppen är, inte bara hur långt från plankan hopparen landade.

Riktigt spännande blir det när systemen introduceras i bollsporterna. Inom fotbollsförbundet Fifa diskuteras redan att bygga in en sensor i själva bollen, så att publiken äntligen kan få reda på när det blir mål. Med tillräckligt smarta skor kan domarna även befrias från offsideregeln som ändå bara är en fråga om godtycke. Och om någon ramlar i närheten av något viktigt streck på banan, straffområdesgränsen till exempel, så slipper domaren ta det vanskliga beslutet huruvida det ska vara frispark eller straffdito - det kan elektroniken avgöra.

Visst finns potentiella nack-delar, som risken att skorna "hackas" vilket skulle kunna ge såväl löpare och hoppare som fotbolls-lag ojusta fördelar. Sådant har hänt förr inom teknikintensiva sporter - minns fäktaren Boris Onichenko som med en knapp i värjan själv avgjorde när han "träffat" motståndaren, i femkampen i OS i Montreal 1976. Helt och hållet ska nog inte domarna elimine-ras.

Likaledes får man hoppas att atleterna checkar in sina skor när de flyger mellan tävlingarna. All elektronik i kabinen ska ju stängas av vid start och landning.

Ett annat frågetecken är miljöproblemet. Gamla gymnastikskor har väl aldrig varit bra för miljön, men inte blir det bättre av att de förses med batteridriven elektronik. Man får åtminstone hoppas att det är blyfritt löd i dojan.


Adam Edström