Utvecklingen av DRAM-gränssnittet Rambus har varit förknippad med komplikationer och förseningar ända sedan Intel för fyra år sedan förkunnade att Rambus skulle bli standard i framtidens persondatorer. Nu drar Intel tillbaka sitt helhjärtade stöd för Rambus DRAM (RDRAM) och tittar även på möjligheten att använda andra DRAM-varianter som SDRAM och DDR DRAM.

Trots en tidigare uttalad satsning på RDRAM som den enda minnestypen för nya Pentium 4, talar den nya lanseringsplanen för de kommande årens produkter som Intel nyligen presenterade ett annat språk.

Den visar att företaget kommer att använda sig av RDRAM i mycket begränsad utsträckning, endast de mest avancerade datorerna kommer i fråga.

För majoriteten av datorerna kommer man istället att välja minnen förknippade med lägre produktionskostnader. Det kommer förmodligen att bli PC-133 SDRAM eller DDR SRAM, men Intel vill för närvarande inte specificera något närmare.

Tidigast under 2002 kommer RDRAM att kunna finnas i mer standardmässiga datorer, men då bara i de som kostar över 1 600 dollar.

Fortsatt tro på Rambus

Hans-Jürgen Werner, ansvarig för teknikutveckling på Intel i Europa, tror dock på en framtid för Rambus. Han anser att den stormiga debatt som har pågått kring Rambus fördröjda genombrott är överdriven.

- Det finns ingenting i själva arkitekturen hos Rambus minnesgränssnitt som inte fungerar så som det var tänkt, säger han

Den ståndpunkten håller han fast vid trots att lanseringen av 820, det kretspaket som skulle introducera RDRAM till datortillverkarna, försenades flera gånger innan det i slutet av förra åren äntligen nådde ut på marknaden.

Han har nämligen uppfattningen att många problem som tillskrivits Rambus oftast inte har haft med DRAM-arkitekturen själv att göra. Anledningen till att lanseringen av den Rambusbaserade processorn Timna aldrig blev av var att processorn inte kom upp i de klockfrekvenser som var önskvärda

- Den blev helt enkelt inte tillräckligt bra och det hade inte med Rambus-arkitekturen att göra, säger Hans-Jürgen Werner.

Men problemen har även gällt moderkort uppbyggda med tre RDRAM-baserade minnesmoduler. Moderkorten hade krångel med en tidsrelaterad störspänningspuls (glitch) som kan ge upphov till felberäkningar i vissa situationer. Detta ledde till Intel blev tvungna att kalla tillbaka mer än en miljon moderkort under maj månad i år.

- Men felet låg inte egentligen hos Rambusarkitekturen. Tidsbortfallet uppstod i ett nätnav för minnesöversättning, MTH. Nätnavet hade installerats så att signaler från Rambusminnen skulle kunna överföras till SDRAM-minnen, om man så önskade.

Kostnaden största hindret

Problemen med Rambus anser han istället vara kostnaden. RDRAM är helt enkelt fortfarande för dyrt för att minnestillverkarna ska våga satsa helhjärtat. Arkitekturen medför en komplicerad sammansättning av minnesbankar, vilket leder till lång tillverkningstid och höga produktionskostnader. Dessutom så bidrar stor kiselyta samt det faktum att det fortfarande saknas lämpliga test- och utvärderingsverktyg för höghastighetsminnen av Rambus kaliber till att ytterligare höja priset.

- Men detta är naturliga problem som man stöter på i början när man utvecklar en ny teknik, detta kommer att lösa sig allteftersom Rambus etableras, anser Hans-Jürgen Werner.
- Branschen har haft orealistiska förväntningar på hur snabbt en ny teknik som Rambus ska kunna utvecklas och installeras.

Förblir exklusivt alternativ

Bob Merrit, analytiker på Semico Research, är dock skeptisk till att RDRAM kommer att användas mer allmänt.
- Vår övertygelse, som nu bekräftas av Intels egna planer, är att Rambus aldrig kommer att bli något annat än ett exklusivt alternativ för de verkligt krävande datorerna, säger han.

Semico Research prognoser antyder att andelen tillverkade Rambusminnen av den totala DRAM-produktionen för de kommande åren kommer att ligga runt blygsamma 1 -2 procent. DDR-minnen i sin tur förväntas kunna komma upp till en marknadsandel på hela 35 procent under 2002.

De förväntade framgångarna för DDR-minnena bottnar i det faktum att de är både billigare och enklare att tillverka jämfört med RDRAM. Detta har delvis sin förklaring i att DDR DRAM till stor del kan använda sig av samma produktionsteknik som SRAM.

Minnestillverkaren Micron är också skeptisk till Rambus fortsatta öde, trots att Intel under de senaste åren investerat 500 miljoner i Micron för att försäkra sig om tillräcklig tillgång av RDRAM.

- Visst tillverkar vi Rambusminnen till de kunder som så önskar, säger Jeff Mailloux, chef för Microns DRAM-avdelning.
- Men vi tror att RDRAM kommer att fortsätta att vara alltför dyra för att kunna bli en verklig succé.

Hos Toshiba och Samsung utgör RDRAM i dagsläget en ganska stor del av DRAM-produktionen. Hos Toshiba bär drygt en fjärdedel av de dynamiska minnen som kommer ut från fabrikerna Rambusetiketten.

- Att Rambus är en så stor del av produktion idag beror nästan uteslutande på att de används i Sonys Play Station 2, vilken slukar enorma mängder, säger Anton Sandqvist på Toshibas Skandinavienkontor.
Men han tillägger att förutom några få tillverkare som exempelvis Sony och tillverkare av datorer med mycket höga krav på prestanda, finns det idag inget större intresse för Rambus bland andra kunder.

På Rambus har man valt att inte kommentera situationen för tillfället. Förmodligen har företaget fullt upp med de omtvistade domstolsmålen gentemot DRAM-tillverkare rörande licensavgifter och patenträttigheter för SDRAM och DDR.