About / Advertise
Idag blev det klart vilka femton svenska forskningsmiljöer som blir andra generationens kompetenscenter. Cirka 210 miljoner kronor satsar Vinnova tillsammans med industri och högskola på varje center under en tioårsperiod.
Är Sveriges nästa starka industrigren intelligenta papper och förpackningar med inbyggda sensorer och batterier tryckta med bläck? Ja kanske, de tre viktiga industriingredienserna skog, elektronik och biomedicin har ju redan en stark position i landet.Tanken hos KTH:s nybildade Vinnex iPack Center är just att utnyttja kompetensen inom dessa tre industrigrenar, för att sedan ta den till nya höjder.
– Vi vill göra ”More than Moore” brukar vi säga. Vi kan inte konkurrera med halvledarindustrin. Istället vill vi skapa något nytt, säger Li-Rong Zheng, projektledare och nybliven professor i papperselektronik.
Li-Rong Zheng har sina rötter i elektronikutveckling, med fokus på hårdvara. Nu leder han en av de femton forskningsmiljöer som får runt 210 miljoner kronor under tio år. Centrumet koordinerar sex forskargrupper på KTH och samarbetar med forskningsinstituten STFI-PackForsk och YKI samt över 20 svenska företag.
– Vi tittar på olika tänkbara biomedicinska tillämpningar. En är medicinförpackningar som kommer ihåg när och hur mycket medicin patienten tagit. En annan är smarta plåster med inbyggda sensorer som kan kommunicera med en transceiver, säger Li-Rong Zheng.
Det handlar om system som kommunicerar med oerhört låg effekt, på µW-nivå. Och vars elektronik, exempelvis sensorer, kondensatorer och batterier, är tryckt i bläck.
Andra Vinn Exellence Center med inriktning mot elektronik är:
- Chase (Chalmers Antenna Systems Exellence Center), Chalmers, forskar om bland annat antenner, signalbehandling och mobilkommunikation. Centrumet har stöd från 18 svenska företag.
- GigaHertz Centrum, Chalmers, intresserar sig för trådlösa kommunikations- och sensorsystem baserade på högfrekvensteknik.
- Wisenet (Wireless Sensor Networks), Uppsala universitet, forskar om mindre och säkrare sensornoder som är självkonfigurerande och tillgängliga över Internet.
– Till 90–95 procent liknar dessa center de kompetenscenter som vi startade för 10 år sedan, säger Per Eriksson, generaldirektör på Vinnova.
Några skillnader är att man denna gång tydligare flaggat för att det ska finnas en framträdande innovationsmiljö runt respektive centrum. Dessutom vill man verka för fler avkoppningsföretag runt forskningen. Ett led i detta är att universiteten framöver ska ta en tydligare roll vid en eventuell kommersialisering.
Sex centrum hamnar i Stockholm, fem i Göteborg och ett i Lund, Linköping, Uppsala samt Luleå.
