– Vi antar hela tiden större och större utmaningar. Jag tror det är det som driver utvecklingen, sade Per Runeson, professor i Datavetenskap på Lunds tekniska högskola.

– Det skulle inte fungera om man försökte sig på att ta sig an dagens utmaningar med de metoder som användes för tio år sedan.

Verktygssäljaren Wally Rhines, vd för arrangören Mentor Graphics, nickade nöjt i sin stol. Men om man får tro honom är det just det man gör – konstruerar med tio år gamla metoder.

– Utmaningen för oss inte att ta fram nya verktyg. Det är den enkla biten. Det svåra är få branschen att börja använda dem, sade Wally Rhines.

Det finns enligt honom en eftersläpning.

– Och detta på mycket goda grunder, sade Wally Rhines.

För varje ny generation som en etablerad systemleverantör producerar, byggs det upp ett växande arv till nästa generation i form av mjukvara, verktyg och kunnande hos personalen. Kostnaden för att byta häst blir allt högre.

Denna tröghet innebär ett hot mot de etablerade från uppstickare.

– Styrkan hos de amerikanska uppstartföretagen på 80- och 90-talen var att de kunde starta från ett blankt papper. De kunde direkt hoppa in och börja använda metoder utan att behöva bekymra sig över gamla investeringar i exempelvis utbildning. För dem var det möjligt att ta risker med ny teknik, sade Wally Rhines.

PANELDEBATT: Utmaningar för svensk systemkonstruktion
Gösta Lemne, chef för forskning och utveckling på affärsområde Nätverk på Ericsson	Mentor Graphics vd Wally Rhines
Per Runeson, professor i Datavetenskap på Lunds tekniska högskola	Transmodes forsknings- och utvecklingschef Mohamad Ferej
	Debattledare:Adam Edström, chefredaktör Elektroniktidningen

– Det gäller även idag. Det som sätter gränsen för vad man kan göra i hårdvara är hur bra man är på att använda de verktyg som finns.

För detta uttalande möttes Wally Rhines av debattens enda spontana applåd.

– Men frågan är om man har råd att köpa era verktyg, skrattade Transmodes teknikchef Mohamad Ferej.

Wally Rhines lovade genast fina rabatter.

Debattledaren Adam Edström, chefredaktör för Elektroniktidningen, ville ha panelens svar på vilka som var de största utmaningarna för svensk systemkonstruktion.

– Personliga resurser, utbildning och kompetens, sade panelen med en mun.

Och sneglade till vänster mot professor Runeson.

– Vi är dåliga på utbildning i Sverige, provocerade Adam Edström.

Men Runeson lät sig inte provoceras. Och någon konkret kritik kring svensk utbildningskvalitet tog aldrig form. Istället konstaterade Gösta Lemne att Kina visserligen spottar ur sig 500 000 ingenjörer om året. Men att Sverige per capita har en av världens största andel aktiva forskare och ingenjörer.

– Här i landet finns också större erfarenhet. Genomsnittsåldern på en indisk ingenjör är 25 år, sade Mohamad Ferej.

– Samtidigt kan vi inte utmana Indien och Kina i IQ, konstaterade Per Runeson.

Men frågan om kompetens var ett oavsiktligt villospår. Adam Edström hade egentligen varit ute efter de utmaningar som ligger i tekniken i sig.

Här tände panelen och det ord som panelen graviterade mot för att beskriva utmaningen var ”komplexitet”.

– Det är fortfarande samma typ av problem som forskningen jobbar med idag som innan jag föddes. Det finns inga silverkulor, sade Per Runson.

Någon universalmedicin tycks vi alltså inte kunna hoppas på. Men det finns salvor som kan mildra effekten av komplex programvara, trodde Per Runeson och gav ett exempel: restriktioner.

– Det finns för lite restriktioner i dagens verktyg. En enda kodrad från en ingenjör kan förstöra en hel arkitektur.

Gösta Lemne i andra änden av panelen nickade tankfullt – kanske framkallade bilden någon obehaglig flashback?

– På mjukvarusidan krävs arkitektoniska restriktioner, fortsatte Per Runeson.

– VIssa saker ska inte kunna beslutas av en enskild ingenjör, exempelvis kodändringar sista dagen före leverans.

Mohamad Ferej, teknikchef på Transmode, höll med.

– Sådana gör man inte.

– Inte ens om det är en bugg? hojtade Adam Edström.

Men nej – inte ens om det gällde en bugg. Den skulle istället hamna i dokumentationen och i en att göralista för nästa version.

Systemutveckling är en långsam koloss som ständigt befinner sig i ångestfylld konflikt med kraven på kort time to market.
 
– Hur länge törs vi köra förstudier innan vi sätter ner foten och börjar implementera? Alla vill ha nya funktioner nu, sade Mohamad Ferej.

Hans eget tips för att möta utmaningen från resten av världen var: kopiera!

– Jag är inte bekymrad över globaliseringen – du kan alltid hitta bra ingenjörer om du behöver dem. Vi lever i en global värld. Använd det till din fördel. Använd open source. Utnyttja forskning som utförs i andra länder.

– Som företag gäller det att hitta en optimalt avvägd produkt – krångla inte till den – att ta bort funktionalitet snarare än att lägga till, sade Mohamad Ferej.

Kina och Indien utmanar som konkurrerande leverantörer. Men utgör också i sig en potentiellt stor marknad. Precis som telekommarknaden i väst en gång gjorde. Och precis som telekomjättarna då, står jättar i vägen för marknaden också idag.

– Förra gången var det de statliga operatörerna AT&T och PTT som var de stora utmaningarna. Den gången öppnades dörren med avregleringar. Idag är det Kina som är bjässen som utmanar med  kraftfulla subventioner som är omöjliga att konkurrera mot, sade Wally Rhines.

– Det handlar om protektionism över jobb. Det är en stor och skrämmande utmaning. Större än förra gången.