Ät själv med Bestic

När Sten Hemmingsson insåg att han kommer att få problem med att äta själv i framtiden kom idén till Bestic. Det handlar om en robotarm med en sked längst ut, som användaren själv styr.

– Att kunna äta själv är viktigt för integriteten, säger Sten Hemmingsson, som grundat Bestic utifrån det egna behovet.

Bestic är bra för integriteten

Det var för sex-sju år sedan som Sten insåg att han på sikt skulle få problem med att äta själv på grund av postpoliosyndrom som gradvis försämrar funktionsförmågan, men att det faktiskt inte fanns några vettiga hjälpmedel på marknaden.

– Så jag tänkte att jag får väl göra något själv. Min bakgrund är att bygga järnvägsanläggningar, ATC-system, så jag är van att styra upp utveckling och ta fram system, säger han.

Han tog kontakt med Ann-Louise Norén, som då studerade mekatronik på Chalmers. Hon gjorde den första prototypen som examensarbete. Därefter har ytterligare både en och två prototyper tagits fram.

– Det var när vi började med version tre som vi insåg att vi måste ha hjälp att formge produkten. Det var så vi kom i kontakt med Robotdalen och Mälardalens Högskola, säger Ann-Louise Norén.

Resultatet blev i stort det som idag är Bestic, en liten batteridriven robotarm med fyra motorer som en rörelsehindrad person själv kan styra så att den tar upp den mat som han eller hon vill äta. Robotarmen kan styras med olika manöverdon, exempelvis knappar eller joystick. Den kan också styras med foten och på sikt kan man också tänka sig ögonstyrning.

– Vi använder standarddon för styrningen. Men jag tycker att det finns alldeles för lite alternativ att tillgå idag, säger Ann-Louise Norén.

Bestic är en ganska enkel produkt. Den innehåller inga sensorer, utan enbart en liten display och en mikroprocessor. Den tekniska utmaningen har istället varit att få helheten så liten och gracil som möjligt samt att utveckla programvara som får de fyra motorerna att samarbeta optimalt och med ett harmoniskt rörelsemönster.

– Från början ville vi ha alla motorer i basen, men det gick inte, säger Sten Hemmingsson.

Resultatet är en drygt tre decimeter hög pryl på 2,2 kg som ser ut att höra hemma i köket.

En nollserie om tolv exemplar har nyligen tillverkats av Eskilstuna Elektronikpartner. Och just nu pågår användartest.

– Vårt nästa steg är att hitta en distributör och marknadskanaler, säger Sten Hemmingsson.