– Det är ett av de mest spännande projekt jag varit med om. Vi får dagligen förfrågningar från hela världen, vi räknar med att gå runt redan i år, säger Incoax marknadschef Helge Tiainen som tidigare varit vd på Multiq och Mobilisys.

De första produkterna lanserades i oktober 2010 på Broadband World Forum i Paris och redan nu finns uppåt 5000 lägenheter och hotellrum runt om i Europa som är utrustade med Incoax lösning.

Tekniken baseras på den amerikanska hemnätsstandarden MoCA, Multimedia over Coax Alliance. I USA är det vanligt att även villor har stora koaxialnät för att distribuera tv-signalen till alla rum inklusive toaletterna. Många amerikanska hem är dessutom så stora att det är svårt att få fullgod täckning med wlan vilket skapat en marknad för just kommunikation över koaxialnät.

Helge Tiainen

– Det har sålts över 50 miljoner chipset för MoCA–standarden vilket driver ned priset till samma nivå som för motsvarande wlan–produkter.

Förutom modem finns det bland annat settopboxar, persondatorer och inspelningsdiskar med inbyggd MoCA–anslutning p den amerikanska marknaden.

Men i Europa handlar det inte om att koppla ihop olika apparater i hemmet via koaxialnätet utan om flerbostadshus som ansluts till fibernätet med 1 Gbit/s och där bredbandet sedan distribueras över kabel–tv–nätet. Det ställer lite andra krav på utrustningen, så att exempelvis inte grannen får din epost.

– Vi har jobbat med tekniken under några år. För ett och ett halvt år sedan kände vi att teknikutvecklingen var klar, då startade vi Incoax, säger Helge Tiainen.

Totalt har grundarna och ett antal företagsänglar pytsat in runt 20 miljoner kronor i Incoax.

Utvecklingsarbetet har gjorts av Gävleföretaget Getitsafe som bland annat var med och byggde Telias publika wlan–nät kallat Homerun och Cloudnet åt brittiska The Cloud.

En av hörnstenarna i Incoax produkt är modemkretsarna som kommer från amerikanska Entropic. De är dock modifierade för att passa behoven i Europa på att hålla isär trafiken till olika abonnenter som sitter på samma kabel. Tekniken fungerar vare sig topologin är ett stjärnnät eller ett kaskadnät.

Koaxialkabeln klarar frekvenser upp till ungefär 1,5 GHz, men bara området upp till lite drygt 900 MHz används för tv–signalerna. Det är alltså fritt fram att skicka data på frekvensområdet mellan 1 GHz och 1,5 GHz.

Det bandet räcker i dagsläget till fyra kanaler om 125 Mbit/s vardera, som sedan delas mellan alla som sitter på just den delen av fastighetens kabel–tv–nät. Planer finns dock på att öka på det till 175 Mbit/s vilket då ger maximalt 700 Mbit/s i varje gren av nätet.

Varje användare kan få en symmetrisk anslutning på upp till 100 Mbit/s. I praktiken blir det klart lägre men ändå betydligt mer än vad VDSL klarar över telefonnätet eller vad man får med dagens kabel–tv–system som till exempel den svenska operatören Comhem erbjuder.

Ovanpå allt finns en mjukvara för styrning och övervakning.

– Vi har idag system i drift i Sverige, Finland, Schweiz och Frankrike. Totalt är mellan 4000 och 5000 lägenheter och hotellrum anslutna.

Kunderna är både operatörer och fastighetsägare, till exempel bostadsrättsföreningar. Förutom lägenheter är tekniken också intressant på bland annat hotell och sjukhus där man vill förbättra bredbandet.

Tanken på att använda kabel–tv–nätet för att distribuera bredband är långt ifrån ny och vägen är kantad av bolag som inte lyckats.

– Många har kommit från kabel–tv–världen och har inte hängt med på kraven från IP–sidan. Vi har båda kompetenserna. Dessutom får man inte fördyra driftskostnaderna för operatörerna, säger Helge Tiainen.

– De enda konkurrenterna vi har är två kinesiska företag. På tekniksidan är VDSL huvudkonkurrenten.

Produktionen av abonnentmodem sker i två kinesiska fabriker medan centralenheten slutmonteras i Gävle. Företaget har lämnat in några patentansökningar för att skydda tekniken men huvudspåret för att hålla konkurrenterna stången är en helt annan.

– Det gäller att ha en bättre produkt till ett lägre pris och vi har en fördel av att ha ett pars års försprång.