Antennbolaget Cellmax startades år 2001 av en grupp veteraner från Allgon och Ericsson. Utmaningen då var att utveckla en teknik som ger förlustfria antenner på höga frekvenser. Men trots att idéerna snabbt kunde verifieras har resan till fjolårets omsättning på 250 miljoner kronor varit tuff och tagit längre tid än väntat.
 
– När vi började trodde vi att det skulle ta ett år och kosta 7 miljoner kronor att ta fram tekniken. Det tog sju år och kostade 100 miljoner innan det tog fart, säger Torbjörn Kämpe som är marknadsansvarig på företaget.

Torbjörn Kämpe är uppfödd med antenner. Hans pappa Jonas Kämpe ägde och drev antennföretaget Allgon i många år och som ung var sommarjobbet givetvis förlagt till antenntillverkaren. Jonas Kämpe grundade sedan Cellmax tillsammans med Gregor Lenart, som är företagets teknikchef, Arnfinn Röste, från Ericsson samt Jonas Hansen, även har från Ericsson. Idag är Kämpe-familjen huvudägare i bolaget.

– Jag har jobbat med det mesta här på företaget. Tills för bara några år sedan var vi ju bara ett källarföretag, i personer räknat, som låg ute i Täby, säger Torbjörn Kämpe.

Det finns flera anledningar till att det varit extremt tufft att nå dit företaget är idag. Som litet och nytt företag kliver man inte bara in med en ny produkt på en väldigt konservativ marknad.

– I början blev vi inte ens tagna på allvar när vi påstod att vi kunde dubbla den utstrålade effekten från en basstation med vår antenn. Antennen ser ju ut som alla andra. Den är grå och lång, men har bara så väldigt mycket bättre prestanda.

Det som skiljer Cellmax antennkonstruktion från andra är hur energin distribueras från att den stoppas in i antennen – från basstationen – till att den strålas ut av ett antal antennelement. Traditionellt används kablar för att distribuera energin. Kablarna är förhållandevis tunna och har stora förluster. Det gör att antennerna brukar hamna på en verkningsgrad mellan 50 till 70 procent.

Cellmax har ersatt kablarna med ett matningsnät i form av aluminiumstänger som ligger i kaviteter. Varje aluminiumstång fungerar som innerledaren hos en kabel medan luften i kaviteten leder energin. Resultatet är en förlustfri förbindning. Verkningsgraden hos antennen hamnar på runt 96 procent, eftersom en liten del av energin reflekteras i gränssnittet där den matas in från basstationen.

Så bara genom att byta antenn kan en operatör i ett slag öka räckvidden med cirka 20 procent, vilket betyder att ytan som täcks ökar med över 40 procent.

– Samtidigt ska man tillägga att våra antenner har bäst prestanda på höga frekvenser, från 1800 MHz och uppåt, eftersom förlusterna i standardantenner inte är lika stora på lägre frekvenser. I 3G- och 4G-näten är det dessutom den utstrålade energin som avgör datakapacitet och datahastighet.

Torbjörn Kämpe menar att utvecklingen på datasidan, med 3G och snart även 4G, kommer att bli företagets lyckokast. Framförallt är det storstäderna och tättbebyggda områden som gynnas av mer effektiva antenner eftersom inomhustäckning blir bättre och man når djupare in i garage, hissar och källare.

– Det slår ju rakt av på operatörens produktionskostnad per Mbyte eller per samtal när man kan stråla ut mer energi på samma energiförbrukning.

I ett test i Stockholm som Ericsson nyligen utförde på en 4G-sajt på uppdrag av en stor operatör visade också Cellmax antenner att de håller vad de lovar.

– Man uppnådde en 57-procentig ökning i datakapacitet enbart genom ett antennbyte, berättar Torbjörn Kämpe.

Så när den stora utbyggnaden av 4G-näten börjar i Europa är Cellmax att räkna med. Speciellt som företaget genom åren har byggt upp goda relationer med sina potentiella kunder – de stora telekomoperatörerna – liksom med utrustningstillverkare som Ericsson, Huawei och ZTE. Hittills har företaget däremot knappt sålt i Europa eftersom 3G-nätet redan var utbyggt här när Cellmax sjösatte sina första produkter.

Istället är det USA och Asien som idag är de i särklass viktigaste marknaderna för den svenska antenntillverkaren. Det är också anledningen till att företaget numera har säljkontor i USA, Indien och Singapore, förutom Sverige.

– Men i och med att 4G börjar byggas ut nästa år ser vi att Europa kommer att bli en väldigt viktigt marknad speciellt som de flesta som bygger 4G vill göra det på befintliga 3G-sajter. Då vill man helst ha en kombinerad 3G- och 4G-antenn som ger bättre prestanda på 3G och fantastisk prestanda på 4G. Där har vår konstruktion en särställning.

Fram till år 2007 hade Cellmax bara en antenn, men sedan proppen gick ur år 2009 har produktfloran ökat radikalt. Idag har företaget ett 30-tal varianter uppdelade i två frekvensgrupper. Den ena består av bredbandiga produkter från 1710 MHz till 2170 MHZ. Den andra, kallad LTE-gruppen, går från 2300 MHz upp till 2700 MHz.

De olika frekvensgrupperna innehåller i sin tur en mängd korta och långa varianter. Tack vare att antennerna är förlustfria kan de också byggas med fler antennelement, vilket ger högre förstärkning men också lite smalare vertikal öppningsvinkel. Därmed kan de riktas bättre samtidigt som interferensen kan kontrolleras betydligt bättre. Likaså har man tagit fram en mängd kombinationsantenner, alltså multibandsantenner, där man exempelvis kombinerar LTE och 3G under samma skal.

Allt detta tillverkas i huvudsak i Visby och jämtländska Gäddede, medan utvecklingen sker vid huvudkontoret i Kista där cirka 25 personer arbetar idag.

En antenn från Cellmax kostar idag i runda slängar dubbelt upp mot alternativen.

– Så för oss gäller det nu att fokusera på att komma ner rejält i produktionskostnad och utöka sortimentet, allt för att sälja mera, säger Torbjörn Kämpe.

Ett led i detta är en ny produktionsenhet som just dragit igång i Polen. Ett annat är att bredda underleverantörsfloran för att skapa förutsättningar för högre volymer.

Idag kommer i stort sätt alla ingående komponenter från Sverige, medan några delar med extremt höga krav på precision kommer från Schweiz.

– Utmaningen för oss ligger inte på slutmonteringen, utan man sätter ihop antennen och den fungerar utan post-tuning förutsatt att de ingående komponenterna håller rätt kvalitet.

Det stora jobbet är istället att kvalitetssäkra underleverantörerna. Vissa ingående delar – som den dragna aluminiumprofilen – kan se enkela ut att tillverka, men Torbjörn Kämpe berättar att det handlar om toleranser på hundradelar av en millimeter i de olika frästa spåren.

Ytterligare ett drag i kostnadseffektiviseringen är att minska komponentfloran genom att skapa ett fåtal basplattformar som kan skräddarsys sent i produktionskedjan.

– Vi har på kort tid tagit fram massor av produkter men vi har inte riktigt haft tid med att tänka modulärt. Idag sitter det exempelvis olika gummidelar i alla olika antenner.

I april lämnar företaget dessutom sitt nuvarande kontor högt upp i Science Tower i Kista, dit man flyttade för två år sedan.

I de nya lokalerna – som bara ligger ett stenkast bort – bygger man just nu upp ett riktigt forsknings- och utvecklingslabb med en mätkammare i samma höga klass som den man hittills hyrt in sig i hos Saab Microwave i Göteborg. Bara själva mätkammaren, som är ekodämpad och 550 kubikmeter, beräknas kosta två miljoner euro att bygga.

Mätkammaren kommer även att kompletteras med en maskinpark med svarvar, fräsar och annat för mekanisk bearbetning som göra att det går betydligt snabbare att ta fram prototyper.

– Tid från idé till verifierad idé kommer att bli väldigt mycket kortare framöver. Och vi har hur många idéer som helst på hur vi kan förbättra vårt koncept, säger Torbjörn Kämpe.