About / Advertise
Batterier som både lagrar energi och är en del av själva konstruktionen är ett oerhört attraktivt framtidskoncept. Huven på en bil skulle exempelvis kunna fås att lagra energi. Batteriforskare på KTH arbetar med detta – en nyckelkomponent är kolfiber.
| FAKTA: Forskningsprojektet kring strukturella batterier drivs av KTH-professorerna Göran Lindbergh på Kemiteknik, Mats Johansson på Fiber- och polymerteknologi samt Dan Zenkert på Farkost- och flygteknik. Även Swerea SICOMP och Luleå tekniska högskola ingår i samarbetet. Forskargruppen fick nyligen ett anslag om 24 miljoner kronor från Energimyndigheten för att realisera batterierna. |
– Till exempel kan motorhuven på en bil vara en del av batteriet. Detta gör att batterierna dessutom skulle kunna vara lite sämre än dagens dito. Hela komponenten – bilen, mobilen eller vad det nu handlar om – blir som helhet bättre, säger Mats Johansson, professor vid KTH.
Eric Jacques, forskarstuderande vid institutionen för farkost- och flygteknik på KTH, förklarar vad som gör att just kolfiber passar så väl för ändamålet.
– I litiumjonbatterier konverteras elektrisk energi till lagrad kemisk energi genom att litium reagerar i aktiva elektrodmaterial. Precis som med grafit, som är ett vanligt elektrodmaterial, har kolfiber god elektrisk ledningsförmåga och kan fungera som aktiv elektrod då litium kan fogas in i kolfiberns mikrostruktur, säger han.
Till detta hör att den använda kolfibern har en kontinuerlig struktur, är väldigt lätt och har mycket bra mekaniska egenskaper. Ännu finns dock inga färdiga batterier att visa upp inom forskningsprojektet.
