DETTA ÄR ELEKTRONIKTIDNINGENS KONSULTGUIDE 180 konsultföretag med ­sammanlagt cirka 18000 ingenjörer finns för närvarande i guiden (maj 2014). Du hittar den på adressen etn.se/konsult. Elektroniktidningen publicerar guiden som en tjänst till sina läsare. Saknas ditt företag är det hög tid att anmäla sig! Du hittar formuläret via länken ovan. Det finns ingen större guide över elektronikkonsulter med verksamhet i Sverige. Listan omfattar företag som kan hjälpa svenska företag att konstruera en produkt med elektronikinnehåll. Det gäller alla delar av projektet – från VHDL-design och mönsterkort till vidareutbildning och bevakning av intellektuella rättigheter. Konsulterna har själva kryssat för sina kompetensområden. Stora konsulter som ÅF, Prevas, Combitech och Syntronic sätter kryss över nästa hela linjen, medan mindre företag kan sitta på enstaka kompetenser, som EG Engineering som caddar fram robust mekanik, Anasoc som tar fram analoga byggblock och Spinlock som vet allt om maskinnära programmering. I guiden finns 79 konsulter med kompetens inom fordonselektronik och 76 inom konsumentelektronik.   Blott 41 har kompetens inom IT-system, administrativa system och logistik – men där tangerar vi också guidens gränsområden. Rena IT-konsulter som gör mjukvaru­utveckling för tillämpningar som körs på standardhårdvara är inte intressanta för denna guide. Tanken är att guiden ska svara på behovet från utvecklare av elektronik och inbyggda system. De flesta av konsulterna – 120 stycken – åtar sig att leverera färdiga system. Hela 89 åtar sig att göra ett komplett produktåtagande – leverera en färdig produkt inklusive mekanisk konstruktion. Kolumnerna som anger antal avslutade projekt per år är det en del som undrar över. Poängen är att siffran – tillsammans med uppgiften om antalet anställda – ger en uppskattning av omfattningen i manår på de projekt som företaget åtar sig. Det är gratis att medverka och fritt att tanka hem guiden för vidare bearbetning i exempelvis ett kalkylark. 

Blir det inte ensamt?

– Nej, oftast sitter jag ute hos kunder och jobbar. Och när jag är på eget kontor sitter jag i hotell med kollegor i andra företag – folk att fika med och prata med, säger Joakim Bergqvist på enmanskonsulten med samma namn.

Han bor och har företag i Gävle medan kunderna sitter i Mälardalen – Atlas Copco, Ericsson.

– Jag gör produktutvecklingsprojekt för stora svenska industriföretag.

Han har bland annat varit med att ta fram en ny familj av fordonsdatorer till Bombardiers tåg.

– Just nu är jag på ABB i ett projekt som jag väl inte får prata så mycket om.

Han har varit konsult i hela sitt yrkesverksamma liv. År 2002 blev han egenföretagare efter tio år på familjeföretaget Confor Automation, också en konsult.

– Där fick jag lära mig allt som de inte lär dig i skolan. Jag hade en bra mentor. Numera har han gått i pension efter att ha jobbat tio år över tiden.

Kommer du också att göra det?

– Det svarar jag inte på idag. Om jag fortfarande tycker att det är skoj, så visst.

Rekommenderar du livet som enmansföretagare?

– Jag trivs jättebra och brinner för produktutvecklingsprojekten. Jag är ingen säljartyp, men det löser sig utan säljinsatser – det brukar dyka upp nya uppdrag per automatik när det gamla är över.

– Det har sina friheter att kunna styra sig själv. Även om man är uppbunden av åtaganden i projekt som man måste uppfylla.

– Man överlever på att göra ett bra jobb och därefter hoppas på att kunder återkommer när de startar nya projekt.

– Jag tänker fortsätta så länge som det går bra.

Magnus Gesar på Gesar ­Consulting blev konsult 2010 efter att hans arbetsgivare Hammars elektroniksystem lade ner verksamheten.

– Där jag bor finns inte så många företag med den verksamhet som jag gör, så jag var tvungen att hitta på något annat.

Företaget i Bjursås strax utanför Falun har två anställda. Men den andra halvan gör något helt annat – driver en bilverkstad.

Magnus Gesars uppdrag handlar typiskt om produktutveckling, reparationer och support. En av specialiteterna är klimatstyrning i stora bussar.

De första kunderna kom via kontakter – tidigare kunder som han kunde fortsätta jobba ned.

– Sedan har väl ryktet spridit sig. Men jag tror de flesta hittar mig via Internet, säger Magnus Gesar.

Han har ett år kvar till 40. Anställd och konsult är två olika världar och han har provat båda.

– Jag skulle inte ha något emot att ta anställning igen. Som ensam konsult blir det mycket annat pyssel runtomkring som jag gärna kunde vara utan – pappersarbete, bokföring och annat jox som tar tid från elektroniken.

– På det sättet skulle det vara skönt att vara anställd. Och i de flesta fall tjänar man bättre som anställd i ett stort företag än som egen konsult.

– Men jag trivs som konsult också. En fördel är att du styr din egen tid. Som anställd blir du låst i semestrar och liknande, medan jag kan skapa fritid när jag vill.

Och det har han gjort – han har just inlett en extra lång semester.

Hans Michel på ABC-CAD i Järfälla har inte varit anställd på 25 år. Inte för att han inte försökt.

– Jag sökte tre jobb och fick nej på alla. Det var en gång när jag hade dåligt med jobb. Jag tänkte försöka komma ut igen, men det gick inte.

– Jag är för gammal. Vi elektronikkonstruktörer är ett utdöende släkte, skrattar han.

Han började dock karriären som anställd, på 80-talet på Betongindustri där han byggde styrdatorer till betongblandare. De byggdes på samma plattform som den gamla ABC80-datorn – Diabs system 4680.

– Anledningen till att jag slutade var att de inte behövde hårdvarukonstruktörer längre. De började styra allt med pc istället.

Hans Michel gör typiskt mycket korta projekt – han bläddrar i bokföringsprogrammet.

– Det blir kanske en 30–40 jobb om året. Det kan bli några dagar eller en vecka. Det längsta var på tre veckor för Transmode.

Han kan det mesta, säger han. På Transmode har han hjälpt till att bygga testriggar för att testa komponenter. På Ericsson har han just avslutat konstruktionen av ett kretskort.

– Jag väntar fortfarande på kretskorten så det är inte riktigt klart.

Typiskt har han en ett eller två projekt i luften samtidigt. När det uppstår luckor gör han egna projekt. Inkomsterna från produkterna och konsulting fördelar sig ungefär jämnt.

– Det är bra att ha två ben att stå på, säger Hans Michel.

Hans trafikljusstyrning används vid 800 övergångsställen. Det finns två leverantörer – han är den lilla vid sidan av ett jätteföretag.

– Jag tar en bråkdel av deras pris. En del väljer ändå konkurrenten – för att jag är liten.

Ett av hans larmkort sitter i 4000 bankomater i Europa. Egentligen skulle han bara gjort utvecklingen. Men på förfrågan tog han hand om produktionen, som utförs av Frikab.

Hans Michel jobbar typiskt ensam. Men i morgon åker han till KTH för konstruktion av ett kretskort inom ett energiforskningsprojekt.

Du är 62 – hur länge tänker du hålla på?

– Tills jag blir 65. Då kommer jag att trappa ner lite och kanske bara ta något uppdrag då och då.

– Och mina produkter kommer fortsätta att sälja så länge de efterfrågas.