Norstel skruvar upp tempot

En halv miljard i sjön eller en oslipad diamant som snart visar sitt rätta värde? Det är svårt att sia om hur det kommer att gå för Norstel, Norrköpingsföretaget som tillverkar kiselkarbidwafers men som åtta år efter starten fortfarande gör stora förluster. I fjol drog dock de första små serieleveranserna igång och nu håller företaget på att skala upp produktionskapaciteten.

– Vi har en bit kvar till break even, jag kan inte kommentera hur långt bort det ligger men Fouriertransform stöttar oss enligt den plan som finns. Vår styrka är att vi är en av de få helt fristående tillverkarna och vi har en väldigt bra process. Vi har definitivt en position att fylla, säger Per Zellman.

Han har nyligen tagit över vd-posten efter skotten Iain jackson som tvingats sluta på grund av sjukdom. Medan Jackson kom från halvledarvärlden har Per Zellman arbetat med motorstyrning och annan kraftelektronik på Emotron där han bland annat varit utvecklingschef och marknadschef.

Han kommer in i ett skede när företaget inlett serieleveranser i mindre volymer av fyratumsskivor till kunder som utvecklar kraftkomponenter. Men företaget gör också semiisolerade skivor som används för rf-komponenter och som bas till galliumnitridkomponenter.

– Vi har mycket wafrar ute för kvalificeringsstudier men arbetet tar lång tid.

Trots att genombrottet för både kiselkarbidkomponenter, och därmed även Norstel, dragit ut på tiden har det inte dykt upp några nya större konkurrenter.

– Cree är huvudspelaren på området som gör allt självt, men de har en egen affärsmodell och även om Cree ses som konkurrent är material till kraftelektronik inte deras huvudverksamhet.

Tyska Sicrystal har köpts upp av japanska Rohm och så finns amerikanska Dow som satsat mycket pengar på området liksom på III-VI som är starka på skivor till högfrekvenskomponenter.

– Vi är idag den enda fristående tillverkaren i Europa och ses därför som väldigt intressant.

Enligt Per Zellman har Norstel kontakt med alla större företag som utvecklar dioder eller transistorer i kiselkarbid.

Vilket tillämpningsområde som ska stå för det kommersiella genombrottet har varierat under årens lopp. Kraftelektronik till elbilar var huvudspåret vid starten. Sedan svängde det över till solcellskonvertrar som tillsammans med PFC (Power Factor Correction)-utrustningar och kraftelektronik till tåg är de tillämpningar som kommit längst.

– Allt som går 24 timmar om dygnet och där du kan spara energi borde ha nytta av kiselkarbid men ett problem är att konstruktörerna inte är vana att använda den typen av komponenter.

Trots att efterfrågan fortfarande är liten håller Norstel på att skala upp tillverkningskapaciteten.

– Vi har anställt en ny produktionschef som ska jobba med det.

Förra hösten drog företaget ner på utvecklingsverksamheten och ändrade delvis inriktning på den. Arbetet med att förbättra materialet fortsätter visserligen men samtidigt arbetar företaget med att skala upp dagens fyratumsprocess till sex tum, 150 mm.

– En del kunder efterfrågar det, medan många andra bara har maskiner för fyratumsskivor.

Förutom rena substrat erbjuder Norstel också skivor med epitaxiella ytskikt, ungefär som en grundmålning som anpassas efter vilken typ av komponent som den ska användas till. Företaget har en egen maskinpark för epitaxi och har lång erfarenhet av leveranser till halvledartillverkare men samarbetar även sedan en tid med Kistabaserade Ascatron för att tillsammans nå fler kunder och ökad volym.

Epitaxireaktorer är dyra och Norstel har därför även kunder som kommer med egna substrat och vill ha enbart ytbeläggning utförd. Ett exempel är Engelska Anvil Semiconductors som utvecklar komponenter med kiselkarbid-epi på kiselsubstrat.

En biprodukt för Norstel är hela kiselkarbidkristaller till företag som gör diamantliknande ädelstenar.

– Materialet måste var väldigt rent och vi har det bästa som finns.

BAKGRUND

Allt började 1993 med ett forskningsprojekt på Linköpings universitet kring teknik för att växa epitaxiella kiselkarbidstavar som sedan skivas upp till wafers, basen för komponenter i kiselkarbid. År 2005 ansågs tekniken färdigutvecklad och bygget av fabriken på Händelö, strax utanför Norrköping startade, ett investering som gick på ungefär 200 miljoner kronor.

Fabriken invigdes i augusti 2006 men processen visade sig inte vara färdig för kommersiell produktion. Efter flera förseningar och ett kapitaltillskott på 140 miljoner kronor, tröt investerarnas tålamod och en företagsrekonstruktion inleddes i juni 2009.

I februari 2010 räddades verksamheten av det statliga riskkapitalbolaget Fouriertransform som köpte 77 procent av verksamheten för 110 miljoner kronor. Under de tre år som gått har Fouriertransform skjutit till ytterligare 121 miljoner kronor.