Räkna med färre signalfel på tågen i fortsättningen. Elektroniktidningen har talat med en liten tvåmannakonsult som Sverige snart kommer att ha mycket att tacka för – Trevolt.
De är bara två personer, och de startade sin konsultverksamhet 2014. Men de har redan hunnit göra en insats som kommer att göra Sverige dem evigt tacksam: vi kommer – ta i trä – att få uppleva färre signalfel på järnvägen i framtiden.
Och det är bara början. Med signalfelen som framgångsrikt första projekt har Trevolt fått in foten som konsult inom underhåll av järnvägssystemet och har flera projekt på gång som kan komma att göra verklig skillnad för resenärerna.
Adis Kurtalic och Carl Karlsson halkade in på konsultandet på ett bananskal.
HÄNG MED I svängarna nu. En före detta arbetskamrat till Adis Kurtalic på en Kjell & Co-butik, hade en kusin på tågunderhållsbolaget Euromaint Rail som brottades med ett problem som många är alltför bekanta med – att tågsäkerhetssystemet ATC strular under dåligt väder.
Adjö signalfel |
Adjö nedrivna ledningar |
Adjö skakig acceleration |
Kusinen fick tips om Adis Kurtalic, som sedan Kjell & Co hunnit skaffa sig en treårig elektronikingenjörsexamen på Högskolan i Gävle och sedermera fått jobb på Incoax Networks, som utvecklar bredband över koaxialnät.
Jo, så kan tydligen ett konsultuppdrag upphandlas.
Kanske på vinst och förlust? En kostsam utredning hade inte gett användbara resultat. Euromaint behövde nya uppslag.
Idag tycks problemet vara löst.
Efter ett års test med två utvalda problematiska tågset, har antalet fel gått från ett dussin i månaden till – noll.
Trevolt levererade en lösning bestående av två komponenter. Den ena är tyvärr hemlig.
Den andra är rodnande enkel, om man får vara efterklok. Problemet var rent mekaniskt.
ATC-systemet övervakar att lokföraren håller hastigheter och lyder stoppsignaler.
Sändare sitter utefter spåren medan loket har en antenn vid boggin vid hjulen, kopplad via kabel till ett transmissionskort i förarhytten.
Kabeln utsätts för påfrestningar eftersom ändarna rör sig relativt varandra. Den spricker. När det läcker in vatten störs signaleringen.
EN SIMPEL AVLASTNING med skarvdosor blev lösningen. De gör det dessutom enklare att byta kabel om det trots allt behövs.
Med den lösningen var konsultbolaget Trevolt fött.
Partnern Carl Karlsson har en femårig magisterexamen i elektronik, också han på Högskolan i Gävle. Han är teamets radioexpert. De två träffades på Incoax.
De konstruerar både prototyper och produktionsversioner. Dessutom sköter de ekonomi, logistik, allt, från kontoret i Gävle.
Ett nöjt Euromaint kom genast med en ny förfrågan, tillsammans med A-train som driver Arlanda Express, snabbtåget mellan Stockholms centralstation och flygplatsen Arlanda.
Adis Kurtalic |
– De ville veta om vi hade möjlighet att bygga en fartbegränsare.
Har Arlanda Express inte fartbegränsare?
– Det sade vi också! skrattar Adis Kurtalic.
Jo, ATC finns som extra säkerhetssystem, men lokföraren sätter hastigheten manuellt.
Carl Karlsson |
Trevolts burk kommer att låta föraren sätta en maxhastighet och sedan i princip trampa pedalen i botten och låta loket mjukt gå upp i rätt fart.
– Det här kommer att påverka trafiken positivt – idag måste föraren justera pådraget för att hålla en konstant hastighet.
När Trevolt fick förfrågan fanns redan en idé om en lösning med en potentiometer som skulle begränsa signalen från förarens reglage, som är en spänningsdelare – det går en analog signal till PWM-encodrarna som styr motorerna.
– Det var rätt tänkt, men det är inte så enkelt. Det slutade med en mer avancerad lösning.
UPPDRAGET KOM FÖR ett halvår sedan. Idag är prototyperna strax klara och Transportstyrelsen har godkänt genomförande av test, vilket kan komma att ske i juli eller augusti.
– Det här är vår första stora order. Vi har tagit fram en produkt från scratch till en mindre serieproduktion – 20 stycken plus några i reserv.
Kusinen som tipsade har ett eget bolag, D-Rail. Det har nu uppdragit åt Trevolt att ta fram en produkt som förebygger nedrivna kontaktledningar.
– Vi vill upptäcka det innan det sker.
Denna artikel har tidigare publicerats i magasinet Elektroniktidningen. För dig som jobbar i den svenska elektronikbranschen är Elektroniktidningen gratis att prenumerera på – våra annonsörer betalar kostnaden. Här ansöker du om prenumeration (länk). |
Ledningarna rivs bland annat ner när vajrarna som bygger upp elledningarna snurras upp och slits ut. De slår i strömavtagaren. I den musiken finns information.
Idén är att lokets strömavtagare i vibrationerna ska känna att kontaktledningen börjar bli dålig genom att detektera att ojämnheterna blir större eller kanske ändrar karaktär.
LÖSNINGEN ÄR SOM hämtad direkt ur en färsk IoT-handbok. Här finnns sensorer, Bluetooth LE, en gateway till molnet via mobilnätet, webb-API:er och artificiell intelligens.
Två accelerometrar i strömavtagaren mäter vibrationerna i 100 Herz och rapporterar trådlöst upp i molnet i realtid.
Där sker, när lösningen är klar, en AI-analys som identifierar de vibrationsmönster som indikerar att ledningens trådar börjat sprättas upp. Och att det därmed bara är en tidsfråga innan de fastnar i strömavtagaren och rycks ner. Och det blir tågstopp på sträckan under en vecka.
Lösningen är nästan klar för att tas i bruk. Två prototyper finns klara. Häromdagen satt Trevolt och tittade på en plott i Google maps över ett tåg som rullade fram i realtid med vibrerande strömavtagare.
Trevolts roll har varit att konstruera produkten inklusive scheman, cad och komponenter. Och mjukvara för de egna komponenterna. Programmeringen av sensordata i molnet görs av ett annat företag.
Två månader har projektet tagit hittills.
– Detta är bara en pusselbit av ett helt mätsystem som vi ska ta fram, berättar Adis Kurtalic.
– Underhållet på järnvägen är eftersatt. Det här systemet kan leda till stora förändringar. Det är ett tillfredsställande projekt på det sättet – att det kan påverka väldigt många.
Kunden kastar nu ivrigt på dem det ena uppdraget efter det andra.
Arlanda Express har hunnit få några år på nacken. Kretskort och moduler närmar sig slutet av sin livslängd. Dem har har Trevolt fått uppdraget att upparbeta. Ett exempel är komponenter för värme- och ventilationssystemet.
– När det slutar fungera blir miljön i vagnarna inte så trevlig.
– Ibland kan det vara så enkelt som att bara byta ut en komponent. I andra fall är det specialkomponenter som inte längre går att få tag i. I de fallen måste man göra en anpassning på kretskorten för att den nya komponenten ska fungera.
Lampor som slocknar i hytterna är ytterligare ett problem som Trevolt försöker lösa åt Euromaint och A-Train.
DET HANDLAR OM halogenlampor som drivs på 110 VDC. Trefasspänningsomvandlaren från 230 VAC blir ibland så varm att den stängs av av säkerhetsskäl – då blir det mörkt i vagnarna.
– Vår roll blev att hitta lösningen.
Inte heller här krävdes någon rocket science, utan bara en skräddarsydd kylning.
Projektet inledde Trevolt för fyra månader sedan. Testinstallationen gjordes i mitten av maj.
– Problemet är störst under sommartid vilket också kommer att vara provperioden under vilken två enheter kommer att vara utrustade.
Trevolt kan berätta om ytterligare ett uppdrag, det enda som inte handlar om järnväg.
– Vi utför årliga radiomätningar på tre av Swedavias flygplatser – Arlanda, Bromma och Landvetter. Detta gör man för att kolla signalstyrkor och brusnivåer.
Ni är bara två personer. Ganska unga. Men ni håller på kort tid på att lösa stora problem som plågat sverige i åratal. Är ni genier?
– Nej, det skulle jag inte kalla oss. Jag började med elektronik när jag var tolv år gammal. Då tyckte man det var jättekul när en LED-lampa började lysa. Det är fortfarande kul. Att vara konsult är varierande, inspirerande och utvecklande. Inte jobbigt – bara roligt.
Det är intressant att notera den stora bredden i de tekniklösningar som Trevolt plockar fram.
– Jo, vi har ju behövt täcka in de flesta områden – analogt, digitalt, rf, programmering och mekanik.
Det verkar finnas många problem bland järnvägsföretagen som är hanterbara med metoder som visserligen är kvalificerade, och som kanske upplevs som mirakler av en lekman, men ändå enkla för en elektronikingenjör?
– De har bra kompetens inom tåg. Utom när det gäller just finliret på den djupare nivån inom elektronik – det kan de inte.
Detta är ett problem redan när kunden söker efter hjälp. Det är lätt att hamna i händerna på en konsult som saknar de kompetenser som egentligen krävs. Och som levererar en dyr rapport, som inte adresserar det egentliga problemet.
–Eftersom man inte själv har kunskaper tror man att de resultat man får är rätt. Man vet ju inte, när problemet är på en djup nivå.
– Som regel får man det man betalar för. Men det stämmer bara till en viss gräns.
Jag hoppas ni får bra betalt?
– Vi har en timtaxa, och den kör vi på.
– Nu när vi överlämnat ATC- lösningen har kunderna nya grejor på gång. Det är något de ska ha ha problem med länge. Vi får se vad det är exakt – om det är något vi kan hantera.