About / Advertise
Samtidigt som EU pekat ut halvledare som strategiskt viktigt och satsar hundratals miljarder på området kan KTH vara på väg i motsatt riktning. Den 22 november avgörs framtiden för högskolans framgångsrika halvledarverksamhet i Kista och därmed också Electrumlabbet.
Frågan är enkel, går det att spara pengar genom att flytta verksamheten i Kista till KTH:s campus vid Valhallavägen utan att forskning och utbildning blir lidande? Utredningen som blev offentlig idag reser visserligen en rad frågetecken men kommer ändå fram till slutsatsen att det nog kommer att gå bra att separera utbildning och forskning från renrumsverksamheten i Electrumlabbet.
Att flytta renrummet som är klassat som en nationell resurs är inte aktuellt, det skulle kosta mellan 500 miljoner och en miljard kronor. Renrummet på 1300 kvadratmeter invigdes 1987 och delas med forskningsinstitutet Rise plus ett antal bolag som knoppats av under åren. Enligt utredaren utgör forskarna hälften av användarna. Räknar man istället tiden de nyttjar labbet utgör de 20 procent.
Labbet uppgraderas årligen för 10 till 20 miljoner kronor och bortsett från viss basutrustning samordnas inköpen med renrummen i Lund, Uppsala och på Chalmers för att pengarna ska användas så effektivt som möjligt.
Labben är hörnstenarna i Vinnovas ambition att få till ett svenskt halvledarinstitut inom det som EU kallar Chips JU och som är en del av unionens mångmiljardsatsning på att lyfta halvledarkompetensen och få tillbaka tillverkning i Europa.
Inför nästa forskningsproposition har rektorerna på KTH, Chalmers och i Lund uppmanat regeringen att satsa en miljard under tio år på området.
Tittar man omsättningsmässigt på KTH:s verksamhet i Kista är den relativt stor, utredaren skriver att den i ekonomiska termer är fullt jämförbar med forskningen vid några av de mindre högskolorna i Sverige. I Kista finns det 800 så kallade helårstudieekvivalenter (1500 till 2000 aktiva studenter), 185 forskarstuderande har disputerat de senaste tio åren och 26 industridoktorander är knutna till verksamheten.
Hyran för lokalerna i Kista är budgeterad till 49 miljoner kronor i år och 52 miljoner nästa år. Som jämförelse beräknas campus på Valhallavägen kosta 801 miljoner kronor i år. Vad en flytt skulle gå på har utredaren inte funderat på.
Lokalhyran i Kista är annars billigare räknat per student än vad det kostar på campus på Valhallavägen. Dessutom finns det inte tillräckligt med lediga lokaler på Valhallavägen för att flytten ska gå smärtfritt. Utredaren skriver att bara två av de tre forskningsgrupperna i Kista kan sitta med resten av de anställda vid EECS, Skolan för elektroteknik och datavetenskap, som Kistafilialen är en del av. Förutom elektroteknik ingår datavetenskap, intelligenta system och människocentrerad teknik i EECS. Var den tredje och största gruppen ska sitta är oklart.
Dessutom konstaterar utredaren att arbetstiden för studenter och lärare kan behöva schemaläggas mellan klockan 8 och 18 för att lokalerna ska räcka till. Idag slutar den klockan 17 vilket gör det enklare för alla med barn. Ett annat alternativ som lyfts fram är webbaserad undervisning om lokalerna inte räcker till.
Det finns inte heller tillräckligt med självstudieplatser på Valhallavägen men där kan det näraliggande Albanova komma att nyttjas.
Det finns dock en uppenbar fördel med en flytt, den löser problemet med att lärare som är baserade på Valhallavägen inte vill åka till Kista för att undervisa vilket ökar arbetsbelastningen för lärare som är anställda där. En flytt ger också bättre möjligheter att samarbeta med kollegor inom EECS.
I morgon presenteras resultaten för universitetsstyrelsen och därefter ska KTH:s ledningsgrupp ta fram ett beslutsförslag som universitetsstyrelsen kan ge ett inriktningsbeslut utifrån den 22 november.
