– Pandemin var absolut ett uppvaknande för hela elektronikbranschen. Den belyste sårbarheterna och hur ett beroende av enskilda leverantörer kunde leda till drastiska konsekvenser, säger Elisabet Österlund, vd för branschorganisationen Svensk Elektronik.

Det nuvarande geopolitiska läget med krig i Ukraina och fördjupade spänningar mellan Kina och Taiwan gör också att frågorna om försörjningstryggheten ligger i topp på elektronikföretagens agendor.

Elisabet Österlund vill dessutom ta med två ”megatrender” i diskussionen. Det är den digitala och den gröna omställningen som nu pågår och som är gynnsamma för elektronikbranschen.

Hur uppstod den komponentbrist som stoppade många tillverkningslinjer?

– Det var nog hos bilföretagen där det syntes mest. Men det fanns även andra områden där bristerna slog hårt, exempelvis medicinelektronik. Det räcker ju med att bara en enda komponent saknas för att hela produktionen av ett elektronikkort eller ett delsystem måste avbrytas, säger Elisabet Österlund.

Viktiga orsaker till störningarna var att produktionslinjerna hade stannat hos en del underleverantörer. Det berodde inledningsvis på att de anställda var sjuka eller riskerade att bli det. De långa containertransporterna över världshaven drabbades av stora förseningar. Och vissa länder hindrade export av viktiga varor ut ur det egna landet.

Elisabet Österlund, som tidigare var vd för komponentdistributören EG Electronics, har egna erfarenheter från brandkårsutryckningar under pandemin för att få tag på bristkomponenter.

Hon menar att ett skäl för att särskilt bilindustrin drabbades var att den delen av industrin har dragit just-in-time till sin spets. När oväntade störningar uppstår så slår de hårt och snabbt.

– Jag tror inte industrin kan gå bort ifrån leveranser just-in-time, det är något som etablerats under så många år. Däremot finns det säkert anledning att se över modellen. Och har man bara en ensam leverantör av en komponent till sin tillverkningslinje, och den finns långt borta i en annan världsdel, då finns det all anledning att tänka en gång till.

Hon menar att ytterligare ett skäl för avbrotten i leveranserna till bilindustrin var den plötsligt ökande efterfrågan på datorutrustning till hemmen i hela världen när pandemin slog till. Det tvingade tillverkarna att flytta produktionskapacitet och därmed till att göra allokeringar av komponenter. Underleverantörerna till bilindustrin kom i andra hand när de stora datorjättarna gjorde sina beställningar.

Är det inte Sveriges stora importberoende av elektronik som är grunden till de stora svagheter i försörjningskedjan som pandemin blottlade?

– Vi kan naturligtvis inte ha som målsättning att bli självförsörjande på elektronikområdet. Vi behöver samarbeta med andra länder i vår närhet och särskilt med länderna i EU.

– Vi kan inte heller förlita oss på beredskapslager för elektronikkomponenter av den typen som fanns förr i världen, det är ungefär lika klokt som att ha beredskapslager för färsk fisk, påpekar Elisabet Österlund.

Problemet är att EU:s och Europas tillverkning av elektronik och elektronikkomponenter är liten jämfört med Asien och Nordamerika. Idag är EU:s andel av den totala halvledarproduktionen i världen 10 procent.

EU gör nu en stor satsning tillsammans med industrin värd 43 miljarder euro för att stärka produktionen av halvledare i unionen och höja världsmarknadsandelen till 20 procent till 2030. Förordningen om halvledare, ”European Chips Act”, trädde i kraft i september förra året. Forskningsprogrammet Chips Joint Undertaking, Chips JU, är en del av det stora paketet där Vinnova ansvarar för den svenska delen.

Elisabet Österlund anser att Sverige behöver göra en mer helhjärtad satsning för att ta del av den stora EU-satsningen:

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt!

– Svenska staten måste skjuta till pengar för att svenska företag och universitet ska kunna delta i EU:s stora satsning. I dagsläget är anslagen för små och behöver bli större för att svenska företag ska kunna delta i och dra nytta av Chips JU, säger Elisabet Österlund.

Hon ställer sig bakom det krav som åtta ledamöter från IVA nyligen lagt fram för att stödja ett svenskt deltagande i Chips JU. Det innebär bland annat att budgeten för det svenska deltagandet stärks med 250 miljoner kronor om året.

Läs även: Större synlighet minskar riskerna