JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Militära kretsar allt smalare nisch

Militären var länge halvledartillverkarnas största kund. Men i takt med att elektroniken blivit konsumentvaror har militärens betydelse minskat.

Den 29 juni 1994 uppmanade den amerikanske försvarsministern William Perry det amerikanska försvaret att sluta skriva sina egna specifikationer och i stället köpa egna produkter. Det var början på en stor förändring av den militära halvledarmarknaden.

- Många tillverkare förlorade en lukrativ marknad, säger Gun Johansson på Avnet- Nortec, Sveriges största distributör av militärkvalificerade komponenter.

- Det förekom till exempel att beställaren krävde en annan märkning än den vanliga, vilket höjde priset rejält.

Redan den 27 oktober samma år meddelade halvledartillverkaren Motorola att man skulle avveckla sina militärkomponenter. Ett knappt år senare stängdes orderböckerna.

I december i fjol fattade världens största halvledartillverkare Intel samma beslut. Avvecklingen sker på sedvanligt maner. Kunder kan lägga order under 1997 och leveranser fortgår hela 1998.



Bristande resurser


Intels beslut beror inte på att verksamheten går med förlust. Motivet är istället bristande resurser. I ett läge när man måste prioritera är militärområdet för litet för Intel, som istället satsar allt på datorsektorn.

Världsmarknaden för militärspecificerade komponenter uppskattades till närmare 10 miljarder kronor förra året av det amerikanska analysföretaget ICE, Integrated Circuit Engineering. Intels del var cirka 800 miljoner kronor.

Men alla tillverkare lägger inte ner. Stora på generella kretsar är exempelvis Harris Semiconductor, Texas Instruments och National Semiconductor medan Xilinx har programmerbart, Analog Devices linjära kretsar och IDT minnen.



Tar över utgångna processer


Dessutom finns specialföretag som Rochester Electronics. Det företagets affärsidé är att fortsätta tillverka utgångna komponenter. Man tar över processer eller masker liksom färdiga chips eller wafers från den ursprungliga tillverkaren. Dessutom har man ett nät av underleverantörer som också är militärkvalificerade.

- Komponenterna blir visserligen betydligt dyrare än från början, men det kan ändå vara billigare än att göra en omkonstruktion av elektroniken, säger Gun Johansson på Avnet-Nortec.

Utvecklingen har gynnat distributörerna. Dels har marginalerna på militärkomponenter minskat för tillverkarna och dels har deras fokus skiftat mot snabbväxande områden som persondatorer och telekom.

Allt detta har öppnat fältet för distributörer med kunskap om militärsektorn. Ett bra exempel på det är Avnet-Nortec som bland annat sköter kontakterna åt Intel, Motorola och Texas Instruments i hela Norden.

- Vi kan erbjuda ett helt paket med både komponenter och elektromekanik. Dessutom har Avnet ett stort lager med militärkvalificerade komponenter i USA.



Temperatur och spårbarhet


Det finns två huvudsakliga skillnader mellan en militärkvalificerad komponent och en standardprodukt. Det ena är temperaturområdet som för en standardprodukt är 0 till 70 °C. Militären har ett utökat intervall från -55 till +125°C. Det andra är den fulla spårbarheten. Hela tillverkningsprocessen och alla tester dokumenteras minutiöst så att man i efterhand alltid kan spåra orsaken till eventuella fel.

- Fram till för två år sedan var det vanligt att kunderna ville ha mycket detaljerad information om komponenterna. Man ville ha full spårbarhet i tillverkningsprocessen och veta vilka tester som gjorts.

För att förenkla och förbilliga har det tagits fram en lista kallad QML, Qualified Manufacturers List. Det är tillverkningsenheter - halvledarfabriker - som kvalificerat sig enligt militära specifikationer. Alla komponenter tillverkade i QML-fabrik blir automatiskt godkända.

I viss mån kan man också gå över till civila produkter. Särskilt bilelektronik intresserar militären, eftersom miljön under motorhuven liknar den militära. Så har exempelvis CAN-bussen börjat användas i flygplan istället för 1553-bussen.

Per Henricsson



FMV tvingas tänka om på flera punkter


Försvarets Materielverk drabbas hårt när halvledartillverkarna lägger ner produktionen av militärspecificerade kretsar.

- Det är ett klart problem att så många tillverkare slutar med militärspecificerade komponenter, säger Anders Welander på Försvarets Materielverk, FMV, tillika ordförande i Telkor, svensk försvarsindustris samarbetsorgan för komponentfrågor.

Problemet är störst för integrerade kretsar och mindre för diskreta komponenter.

- Man får tänka om. Istället för att alltid kräva mil-specade komponenter måste man titta noggrannare på miljön. Det är inte säkert att alla komponenter behöver vara militärspecificerade. För markbaserade system kan det ibland räcka med industritemperatur, -40 till +85°C, säger han.

Valet måste emellertid göras med omtanke. En komponent som sitter i en dator kanske bara tillverkas i ett år, medan komponenter för industriprodukter normalt tillverkas under en längre tid.

- Den andra biten är att inte titta på enskilda komponenten utan lyfta nivån till moduler, exempelvis multichipmoduler, och sedan kvalificera dessa, förklarar han.

- Modulerna kan exempelvis beskrivas med ett högnivåspråk som VHDL. Det gör att man kan vänta med att välja komponenter till slutfasen av ett projekt.

Och eftersom militära utvecklingsprojekt ofta är mycket långa, tio år är ingen ovanlig tid, så förenklar det en hel del. Det kan också göra underhållet billigare eftersom man i princip kan ändra innehållet i modulen så länge funktionen är densamma.

- Vi går också allt mer mot att göra prestandaspecifikationer för systemet och inte kräva militärspecifikationer på varje enskild komponent.

Per Henricsson

Prenumerera på Elektroniktidningens nyhetsbrev eller på vårt magasin.


MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Anne-Charlotte Lantz

Anne-Charlotte
Lantz

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)