Industrin inser inte miljöfrågornas möjligheter

Tyvärr inser inte elektronikindustrin vilka goda affärer den skulle kunna göra på miljön, anser Tommy Månsson, pådrivande i IT-frågor hos Miljövårdsberedningen och numera konsult.

- Man kan tydligt se att mikroprocessorer som används vid processstyrning sparar miljö, säger Tommy Månsson, miljökonsult som låter sig intervjuas hos en av sina största kunder, Kommunikationsforskningsberedningen.

För ett år sedan arbetade han några kvarter bort, som regeringstjänsteman på Miljövårdsberedningen, en tjänst han hade i nio år. Det var där, när han jobbade med rapporten "IT och miljön, en samling goda exempel" som han upptäckte att elektronikindustrin är dålig på att leta fram miljöaffärer.

- När vi letade exempel fick vi argumentera för att visa företagen hur effektivisering och miljö hänger ihop. Jag blev förvånad, jag trodde att det var självklart.

Företagen säljer kanske produkter som effektiviserar energianvändningen. Men de glömmer ofta att miljö också är ett säljargument. Men även om elektronikindustrin glömmer bort miljöfrågan så har den framtiden för sig eftersom miljöproblemen knappast försvinner.

På samma gång blir elektroniken allt billigare, och borde alltså kunna göra mer och mer för miljön. FNs miljömöte i New York i somras satte stort hopp till elektroniken. Sverige fick bra gehör för sin vision av en minskning av resursförbrukningen med en faktor tio, bland annat med elektronik.

Siffror saknas

I IT-kommissionens rapport finns exempel på intelligenta hus, satellitstyrda gödselspridare och ett datoriserat styrsystem som sparar energi i ett sjukhem i Malmö.

Att mikroprocssorerna sparar miljö vet man säkert, men några siffror finns inte, varken i rapporten eller någon annanstans. Hela frågan om elektronikens betydelse för miljön är för dåligt utredd, anser Tommy Månsson.

Han menar dock att man vet tillräckligt för att agera ändå. Tommy propagerar gärna för modultänkande till exempel. De som bygger elektronik ska kunna köpa standardmoduler från flera olika företag. Den medvetne och ansvarsfulle konstruktören väljer då förstås den miljövänligaste modulen. När produkten sedan går sönder räcker det kanske att byta ut en modul, istället för att göra sig av med allt såsom fallet ofta är idag.

Är en PC energisnål eller inte?

En annan viktig åtgärd är att energieffektivisera. Men vad drar egentligen mest, användning eller tillverkning av elektronik? För en PC gäller till exempel att energiförbrukningen vid användning är nära nog försumbar jämfört med den för tillverkningen: 105 kWh per år mot mer än 5 000 kWh för tillverkning och leverans. Att fokusera på användningen såsom ofta görs kan bli fel alltså.

Att IT och elektronik skulle kunna lösa miljöproblemen är inte särskilt troligt.

- Bättre elektronik ger oss bara en tidsfrist till dess att vi måste börja ändra livsstil, säger Tommy.

Men han vill inte moralisera. Det bästa är i stället att visa de ekonomiska fördelar som elektronikindustrin med flera har svårt att se utan hjälp.

Kerstin Lundell