Lagstiftningen för hantering av elektronikavfall skiljer sig kraftigt mellan länderna i Europa.
Det skapar stora problem för elektroniktillverkare, hävdar en rapport om EU- ländernas skrotningslagar.
I Danmark föreslås kommunen få ansvaret för insamling, återvinning och avyttring av uttjänt elektrisk och elektronisk utrustning. I Holland har man däremot nyligen beslutat att lägga motsvarande ansvar på tillverkare eller importörer av produkterna. Detta är bara två exempel på hur motstridiga EU-ländernas lagar för hantering av elektronikskrot kan vara.
Exemplen är hämtade ur en rapport sammanställd av den Brysselbaserade juristfirman Hammond Suddards, som jämför antagna och föreslagna lagar för elektronikskrot i samtliga 16 EU-länder.
Enligt rapportens författare, Stephen Tupper, ligger de europeiska länderna långt före resten av världen på området och Europa kommer att fungera som en slags testplats för lagar kring exempelvis producentansvar.
- Resten av världen väntar med spänning på att se hur de olika system som håller på att ta form i Europa ska fungera i praktiken, säger han.
De olika nationella systemen orsakar dock stort huvudbry bland tillverkare, importörer och återvinningsföretag i Europa, som enligt Stephen Tupper för närvarande tvingas utarbeta olika marknadsförings- och försäljningsstrategier för varje EU-land. Dessutom måste en del tillverkare utveckla nya designspecifikationer för att klara de vitt skilda systemen för skrothanteringen av deras produkter.
- En harmoniserad lagstiftning på EU-nivå vore därför att föredra, menar han.
Rapporten heter "Adopted and Proposed Electro-Scrap Legislation in Europe". 1998-års uppdaterade andra upplaga kostar 1 292 kronor och kan beställas via: www.cutter. com/envibusi/