JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Få vet hur bra de mäter

Det går att successivt omvandla okända fel till kända, och på så sätt få redan på vad men egentligen mäter.

Ett sådant bekräftelsesystem har Bengt Franzon utvecklat.



- Många inom industrin är idag osäkra på sina mätvärden. Problemet är att man trotts detta måste fatta viktiga beslut som är baserade på de uppmätta värdena.

Det säger Bengt Franzon, som själv har utvecklat ett bekräftelsesystem, vilket i sig är en metod att få fram felet i olika mätvärden.

Hans metod bygger på svensk mätstandard, som är en ISO9000-standard. Svensk mätstandard försäkrar att ett mätsystem fungerar som det skall samt uppfyller prestandakraven. Dilemmat är att det inte finns några som helst riktlinjer för hur man gör för att nå dit.

- Flera företag som jag varit i kontakt med säger att de tittat på att införa ett bekräftelsesystem men att den inte klarat av det, säger Bengt Franzon.

Grunden för ett bekräftelsesystem är att identifiera och definiera de fel som man från början känner till i ett mätsystem. Samtidigt måste man planera för hur man skall agera om nya okända fel dyker upp. Målet är alltså att successivt omvandla okända fel till kända. Genom att göra så får man ett system som utvecklas mot att ge bättre och bättre mätvärden.

- Det är ett mycket svårt problem att lösa, men jag har tagit fram en metod som gör det möjligt, säger Bengt Franzon.

Rototest i Rönninge är ett företag som använder metoden för att beräkna toleransen på sina mätvärden. Företaget gör mätutrustning för bilindustrin, men har också ett eget labb där man mäter avgaser från bilar.

Det var i samband med att företaget fick i uppdrag att leverera rapporter på avancerade avgasmätningar till Volvo som mätvärdeskvalitet i riktig bemärkelse dök upp på agendan.

- Volvo Personvagnar krävde att alla mätvärden skulle vara angivna med felgränser, säger Nils Göran Engström, vd på Rototest.

Sedan man infört katalysatorer i bilarna har utsläppen i vissa fall blivit så små att mätvärdena ofta ligger mycket nära nollgränsen. Det har i sig gjort att det blivit än viktigare att veta hur exakt ett mätvärde är.

- Men metoden ger inte bara toleransen på en hel mätkedja. Den gör också att man får redan på de svaga länkarna i sitt system, samtidigt som man får en större förståelse för det, säger Nils Göran Engström.



Fel beslut kan bli dyrbara


Han menar att det idag är ytterst få företag som kan leverera mätvärden med tolerans. Ändå är det ett brott mot ISO9000-standarden, förutsatt att man levererar mätdata som är certifierat. Industrin behöver däremot vanligtvis inte känna till sina mätfel eftersom det är produkterna och inte mätdata som är certifierat.

Processindustrin är annars den industrigren som borde kunna ha störst nytta av metoden, menar Bengt Franzon.

Den höga graden av automatisering har gjort att man numera ställer mycket högre krav på tillförlitligheten hos sina mätvärden. Och felfattade beslut blir snabbt ekonomiskt kännbara.

- Företagen har en tendens att lita mer på mätvärden som kommer från automatiserade system eftersom ingen mänsklig faktor finns inblandad. Å andra sidan kan de inte heller dra nytta av en skicklig operatör, säger Bengt Franzon.

Samtidigt finns det en förklaring till att industriföretag ännu inte fått upp ögonen för bekräftelsesystem.

- Målet inom industrin är snarare att styra mot en jämn nivå på processen än att veta var nivån i själva verket ligger.

- Fast ju mer man optimerar ett system, desto viktigare blir det att veta var man ligger, säger Bengt Franzon.

Anna Wennberg

www.ifranzon.com



Vägen till ett säkrare mätsystem




Ett bekräftelsesystem är en följd av åtgärder som gör att man vet att ett mätsystem fungerar som det skall samt att man får de mätvärden man önskar och att de uppfyller de prestandakrav man ställer.


Svårigheten med att implementera ett bekräftelsesystem är att många inte känner sitt mätsystem så väl som de borde. Vanligt är att man inte vet hur olika mätresultat räknas ut. Inte heller finns det något standardiserat sätt att presentera de systematiska felen i dagens mätinstrument.

- Det starka med min metod är att man inte måste kunna mätsystemet fullt ut från början. Istället bygger man upp kunskaper efter hand, säger Bengt Franzon.

Metoden går ut på att man från början inte kan veta alla de fel som kan uppstå i ett system. Istället delar man upp felen i kända och okända, där man till en början struntar i de okända.

- När man stöter på ett okänt fel gör man en revision av systemet.

En revision måste även göras då mätsystemet förändras, prestandakraven förändras eller om ett objekts prestanda förändras. Vanligtvis tar det mellan 3 och 6 månader att skapa ett fungerande system, men utvecklingstiden beror självklart på vilka krav man ställer.

- För att utveckla systemet måste man lägga in en periodisk revision, exempelvis var sjätte månad.

AW

Prenumerera på Elektroniktidningens nyhetsbrev eller på vårt magasin.


MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Anne-Charlotte Lantz

Anne-Charlotte
Lantz

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)