JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Industridesign - mer kretskort än konst

Bra industridesign gör sig kanske inte alltid lika bra i annonser som Ericssons konstbilder. Viktigare är att den gör sig väl i handen på användaren.

När Securitas skulle utveckla en streckkodsläsare hände precis det alla formgivare drömmer om. Den fysiska utformningen gjordes innan den tekniska konstruktionen var färdig. Ändå handlade det om en avancerad elektronisk konstruktion, med en nyutvecklad komplett mikroprocessor.

Istället för att skramla med en nyckelknippa och markera sina iakttagelser med penna, skulle Securitasväktarna klara allt i ett. Streckkoden fick öppna dörren och markera att väktaren varit där. Så tillkom ytterligare streckkoder för olika åtgärder. Informationen skulle sedan föras över till bolagets dator. Gunnar Karlberg var projektledare, och berättar:

- Det var uppenbart att vi behövde koppla in någon som kunde något om ergonomi. Så jag tog kontakt med Industriell Design AB.

Analysera användaren först



Formgivarna följde med några väktare för att studera hur de arbetade. När analysen från rundvandringen och utfrågningen av Securitasvakterna var färdig var det dags att ta fram modeller.

Streckkodsläsarens fysiska form provades ut med hjälp av trä- och skumplastmodeller som formgivarna själva tillverkade.

Johan Dahlberg, Securitas kontakt hos Industriell Design, menar att många beställare ofta inte inser hur bra det är att ha en konkret, handfast modell av en produkt redan innan kretskort och annan teknik är färdig.

Självklart måste modellen grundas på realistiska konstruktionsantaganden, men detaljerna behöver inte vara färdiga. De diskussioner som utgår från handfasta modeller ger oftast bättre produkter än de som enbart kretsar kring tekniska lösningar.

För Securitas avläsare kom man fram till att den inte fick vara större än att den lätt skulle få plats i handen och i fickan. Och den fick absolut inte likna en pistol.

- Vi valde att göra avläsaren röd, just för att tydligt visa att den inte är ett vapen, säger Johan Dahlberg.

För att avläsaren skulle få plats i handen måste kretskortet inuti göras mycket litet. På den tiden var ytmontering en alldeles ny teknik. Det blev en utmaning för konstruktörerna att få plats med alla funktioner på ett enda substrat.

För att klara det blev ingenjörerna på dåvarande Rifa tvingade att göra ett större tjockfilmssubstrat än någonsin förr. Ändå dög inte kortet. Det var nämligen gjort på kisel, som visade sig vara för skört för en väktares vardag. Kislet fick bytas ut mot ett mer robust laminat.

Projektet modernt ännu



Streckkodsläsaren har hunnit bli omodern. Ändå förblir projektet att ta fram den modernt. Elektroniken utvecklas snabbare än insikten om vad formgivning kan innebära.

Och självklart är det inte bara omvärlden som ska förstå industridesignern. Han eller hon måste också förstå sin omvärld och ha åtminstone ett hum om elektronikkonstruktion.

- Helst bör vi vara uppdaterade på den senaste tekniken. När vi skulle utveckla bildskärmar för ett tag sedan utgick vi till exempel från att tunnast möjliga skärm av flytande kristaller var 26 mm tjock. Nu när vår skärm är färdig går det att klara 12 mm. Hade vi vetat det när vi satte igång hade vi nog gjort bildskärmen annorlunda, berättar Johan Dahlberg.

- Men nu är ju produktionsverktygen framtagna för 26 mm, och det är alldeles för sent att tänka om.

Kerstin Lundell

Prenumerera på Elektroniktidningens nyhetsbrev eller på vårt magasin.


MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Rainer Raitasuo

Rainer
Raitasuo

+46(0)734-171099 rainer@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)