Att det varit några tuffa år för kontraktstillverkare av elektronik i Sverige kan knappast ha undgått någon i branschen. Men flera tillverkare har gått igenom nyttiga förändrings- och mognadsprocesser under tiden. Flextronics fabrik i Västerås - som med sina drygt 300 anställda är en medelstor tillverkare med svenska mått mätt - har nog förändrats mer än de flesta.

Fram till sista maj 1999 tillhörde fabriken ABB. Dagen därefter var den en del av Flextronics världsomspännande familj. Skillnaden märktes väl knappast dag ett, men det dröjde inte länge.

- Det blev ett helt annat fokus på produktionsapparaten, säger Mats Westman, produktionschef, som varit med under många ABB-år.

- Vi fick helt plötsligt chefer som var experter på produktion. När Michael Marks, Flextronics högste chef, var här så kunde han sätta fingret på var vi hade förbättringspotential efter två meningar.

Då, 1999, rådde högkonjunktur i elektroniksverige. Flextronics och dess gelikar som SCI och Solectron köpte fabrik efter fabrik i Sverige. Sedan kom telekomkrisen och många av de nyss köpta anläggningarna tvingades minska personalen och i vissa fall läggas ned. Flextronics hade som mest 5 500 medarbetare sysselsatta med elektronikproduktion i Sverige. Idag har man ett tusental inom elektronikproduktion i landet.

Stora förändringar

I Västeråsfabriken hade ABB tillverkat elektronik sedan mitten på 1960-talet. I vissa avseenden hade man legat långt framme - Cad och automatmontering infördes på 70-talet och ytmontering introducerades 1984. När Flextronics tog över bestod maskinparken för automatmontering av fyra TP9 från Mydata och sex Fujilinor.

- Sedan dess har vi bytt nästan all utrustning för ytmontering, berättar platschefen Mats Fridolfsson.

Och det är bara en liten del av förändringarna. På ABB-tiden var fabriken mer en stor verkstad, inklämd i mitten av huset med kontor och konferensrum runtom. Idag ser besökarna bokstavligen rätt ut över det snudd på pedantiskt välordnade fabriksgolvet genom glasdörrarna vid receptionen. På Flextronicsspråk kallas det Visual Factory.

- Vi sitter i ett skyltfönster, konstaterar Mats Westman.

Här finns också en av förklaringarna till något som Flextronics fick mycket kritik för i början - ett reglemente som inte tillåter anställda att ha krukväxter, bilder på familjen eller andra personliga tillhörigheter på arbetsplatsen.

- Visst hade vi diskussioner om det. Men när vi förklarat hur viktigt det är att ge rätt intryck till nya och gamla kunder så var det inga större problem. Vi har kunder på besök i fabriken flera gånger i veckan, säger platschefen Mats Fridolfsson.

Förutom nya ytmonteringsmaskiner - mest från Siemens - har bolaget även investerat i lödugnar, testutrustning och röntgen för inspektion.

Allt är inte nytt - en av poängerna med att ingå i ett globalt företag är att man ofta kan hitta den maskin som behövs någon annan stans i världen. Likaså behöver man inte alltid sälja den utrustning som inte behövs på öppna marknaden, för det finns oftast någon annan Flextronicsfabrik som behöver den. Det ständiga bytet av utrustning gör att det har blivit vardagsmat att bygga om fabriken.

- Numera blir jag bara orolig om vi inte bygger om och ständigt anpassar maskinparken till behovet, säger Mats Fridolfsson.

Men lika viktigt som maskininvesteringar är alla "mjuka värden", för organisation, metoder och arbetssätt. Dessa döljer sig bakom förkortningar och buzzord som DFT (Demand Flow Technology), MDSS, Flex Factory och E-Flex Design. Allt syftar till att öka konkurrenskraften och förbättra samarbetet med kunden.

Nära hälften nya kunder

Förändringarna har gett resultat. Visserligen är Flextronics elektronikproduktion i Sverige inte så lönsam som Sverigechefen Glenn Svedberg skulle vilja, detta innefattar också Västeråsfabriken. Och majoriteten av produktionen går alltjämt till ABB och bolag som har sina rötter där, som Alstom och Bombardier.

å andra sidan har nästan hälften av produktionen från övertagandet bytts ut mot nya kunder av så olika snitt som åkerströms, Optillion och Possio.

- Ett par till är på väg in, försäkrar Glenn Svedberg.

Flextronics drygt 80 fabriker världen runt mäts och jämförs med varandra enligt 40-50 nyckeltal. Västeråsfabriken är förstås inget undantag.

- Vi brukar ligga någonstans i mitten. Några nyckeltal är vi bra på, andra mindre bra. Oftast mäter vi oss mot en före detta Philipsfabrik i österrike som Flextronics köpte 1997, den har ungefär samma förutsättningar som vi har, berättar Mats Fridolfsson.

- Jämförelserna gör att alla kan se vilka fabriker som är bra på det man själv är mindre bra på. Och då är det bara att ringa och fråga, eller åka på besök. Vi har haft många delegationer här från andra fabriker, som vill studera hur vi kortat ställtider och annat som gett oss bra nyckeltal, säger teknikchefen Mats Pfeffer.

En speciell omständighet för Västeråsfabriken är de korta serierna. Varje år görs 1 500 olika produkter - de flesta i serier om 10-20 kort som ska produceras en eller två gånger om året. Visserligen går någon enstaka produkt i 50 000 exemplar, men det händer också allt som oftast att en "serie" består av ett enda kort. Situationen gör att omställningstiderna är viktigare parametrar för produktiviteten än antalet monterade komponenter per timme.

- Ställtid är det kritiska för oss, säger Mats Westman.

Han berättar ganska stolt att det bara tar 15-20 minuter att göra i ordning en monteringsmaskin inför en ny produkt - att "slå" den som det heter på det lokala fackspråket. Fast då har någon annan lagt en till tre timmar innan på att rigga alla matare som behövs med rätt mängd komponenter, hämtade ur det stora lagret längst bak i fabriken.

Automatmontering ökar

Ungefär 80 procent av komponenterna monteras automatiskt. Resten, mest kontaktdon, transformatorer och stora kondensatorer, monteras manuellt. Andelen som automatmonteras ökar sakta men säkert, i takt med att äldre produkter fasas ut och nya kommer in.

Inlogistiken, det vill säga att se till så rätt mängd komponenter finns i lagret, är något som sysselsätter Flextronics allt mer.

- I oktober började vi höra om allokering för första gången på länge, och vi har märkt förlängda ledtider på bland annat flashminnen, en del asicar och vissa andra aktiva komponenter. Vår globala organisation gör att vi ser tecknen tidigare än andra, samtidigt som vi nog drabbas mindre, säger platschefen Mats Fridolfsson.

Flextronics storlek gör också sitt till på inköpspriserna. Enligt Glenn Svedberg rör det sig om prisskillnader mellan 5 och 25 procent - i snitt ett tiotal procent - för komponenter och annat material.

Nästa utmaning för Västeråsfabriken blir att införa blyfri produktion. Kunderna har på sistone visat ett ökat intresse för detta, må vara från en mycket låg nivå. även här drar Västeråsfabriken nytta av sina kollegor runtom i världen.

- Flextronics producerar helt blyfritt på 25 ställen i världen. Så konceptet är klart, det tar tre månader att introducera tekniken här, säger Mats Pfeffer.

- 2005 tror vi blir ett genombrottsår för blyfri produktion, konstaterar Glenn Svedberg.

Adam Edström