Det var inte bättre förr i komponentdistributionsbranschen. Möjligen mer personligt.Det konstaterar Lasse Skantz, branschkonsult som efter 40 år i komponentsvängen funderar på att trappa ner.Lite.Inte helt och hållet.
Lars E Skantz, som det står på visitkortet, började sin karriär 1964 som komponentsäljare på Bo Knutsson AB, sedermera BK Elektronik. 1970 gick han till Nordqvist & Berg där han var vd fram till 1986. Efter några år som chef för Eklöw Scandinavias elektronikdivision startade han, tillsammans med sin fru, egen konsultverksamhet 1990. Han var ordförande för IM-föreningen 1985-1989, och har bidragit i organi- sationen av de flesta branschmässor sedan 1990. Han bor på Färingsö i Mälaren, och har även engagerat sig lokalt, bland annat som ordförande i Mälaröarnas Företagareförening, styrelsemedlem i Ekerö Energi, medlem i kommunens näringslivsråd samt i den lokala idrottsföreningen Skå IK. |
Efter 40 år i branschen, 15 år av mässor, 14 års analyserande av distributörerna och därtill styrelseposter i bland annat Trienta och Cyncrona, så har han skakat hand, bytt visitkort, tagit en öl eller spelat tennis med de flesta inom detta gebit.
- Fast det börjar bli lite jobbigt med alla juniorer som man inte känner. Numera har jag börjat få lite svårt att komma ihåg namn, så när jag träffar någon jag borde veta vem det är så brukar jag be om ett nytt visitkort, säger han.
Minnet är dock inte sämre än att han kryddar alla anekdoter från förr - och de är många - med personer och platser. När Lasse berättar vem han träffat följer ofta "i receptionen på Hotell Anglais", "på mässan i München" eller "hos Ericsson ute i Kista".
"Nya produkter kommer"
Han säger sig ha glömt hur många upp- och nergångar han sett branschen gå igenom, så det är knappast överraskande att han trots några tuffa år är optimist vad gäller branschens framtid.
Han påpekar att det går riktigt bra för flera kontraktstillverkare idag, och att många kunder uppskattar närhet.
- Det kommer att vända och gå uppåt igen, sakta men säkert. Nya produkter kommer, må vara i måttliga volymer, men vi är duktiga här i landet på flera områden, säger han och nämner specialelektronik för bilar, medicinsk elektronik och försvarselektronik.
- På längre sikt måste staten se till att satsa forskarpengar på sånt som kan kommersialiseras, inom områden vi är bra på som fotonik, radio och höghastighetselektronik. Och det krävs tålamod, om det är något jag lärt mig så är det att det alltid tar längre tid än man tror att implementera ny teknik.
Sedan 1990 har Lasse Skantz varje år tagit fram en analys av de svenska komponentdistributörerna i samarbete med det europeiska analysföretaget Europartners Consultants.
- Då, i början på 1990-talet, åkte jag runt till alla företag och intervjuade vart och ett. På den tiden bestod branschen av familjeföretag med familjenamn, som Nordqvist & Berg, AB Gösta Bäckström och TH:s Elektronik, alltså Tage Holmgren. Undantaget var Nordisk Elektronik som ingick i Johnsonkoncernen.
Onekligen stor skillnad mot dagens bransch där internationella jättar dominerar, som Arrow (som köpte TH:s), Avnet (som köpte Nordisk Elektronik) och Eurodis (som köpte Ericssons distributionsverksamhet som i sin tur redan förvärvat Gösta Bäckström). Bland de tio största distributörerna i Sverige är det bara Elfa som finns kvar som familjefirma.
Frågan är om utvecklingen gynnat kunderna? Lasse Skantz är tveksam.
- Visst har företagen mer muskler nuförtiden, men affärerna görs ju fortfarande mellan människor. Och det var nog mer personligt förr. Jag tycker nog också att vi hade lika bra produktkunskaper och vi var lika bra på att konstruera in komponenter på den tiden.
Mormor fick ta över tv:n
Lasse Skantz elektronikintresse väcktes tidigt. En av hans favorithistorier handlar om den tv han som tonåring, 1956, byggde ihop från Elfas storsäljande byggsats. Tv:n övertogs så småningom av Skantz mormor.
- Hon bodde uppe vid Norrtull, och där fanns bara likspänning på den tiden, men det gjorde ingenting för tv:n funkade på både lik- och växelspänning, berättar han.
Mormodern hade hört att alla elektriska apparater skulle vara S-märkta. Men hur hon än letade så hittade hon inget S-märke på Lasses hembygge.
- På den tiden jobbade jag på Siemens reparationsverkstad och där fanns S-märken på rulle, så jag rev av en halvmeter och åkte upp till mormor. Hon fick massor av märken över hela tv:n och blev jättenöjd.
Historien är typisk för Lasses förmåga att hitta okonventionella men effektiva lösningar. När han många år senare, 1992, försökte locka Ericssonfolk till EP-mässan hyrde han in en viss Dr Rainer Kn?rr från Sonys tyska kontor. Denne Dr Kn?rr var expert på det som Ericsson just då ville veta mer om - nämligen konsten att få ner tiden mellan idé och produktion.
- Vi ordnade föreläsningen längst in i mässhallen så att flera hundra Ericssonhöjdare var tvungna att passera alla montrarna både på väg in och på väg därifrån. Det blev succé, utställarna var helnöjda, skrockar han.
Trots att Lasse Skantz hunnit fylla 65 år och är en given medlem i branschens oldboyssällskap "Elektronikgubbar UPA" har han inga omedelbara planer på att pensionera sig på heltid. Han jobbar för fullt med Elektronik/EP-mässan som går i Stockholm i februari nästa år, och han håller dörren öppen för att göra ytterligare en branschrapport till nästa år, trots att han sa "aldrig mer" efter den senaste.
- Elektronikbranschen är så härlig, full av trevliga människor. Dem skulle jag sakna om jag la av helt, säger han.
Adam Edström