Enligt en undersökning som Elektroniktidningen gjort har Sabo-bolagen, HSB och Riksbyggen beslutat att införa bredband till cirka 650 000, av sina 1,5 miljoner, bostäder. Utbyggnaden är i full gång och berör över 100 kommuner, där största delen av landets befolkning bor.

år 2001 ser därmed ut att bli det största utbyggnadsåret hittills och utbyggnaden kommer att pågå i flera år framöver. Innan huvuddelen av landets hushåll fått ta del av den nya tekniken kommer fastighetsägarna att ha investerat mer än fem miljarder kronor. ännu är dock antalet anslutna hushåll lågt, cirka 100 000 hushåll har bredband idag hos Sabo-bolagen, HSB och Riksbyggen. Telia vill ännu inte avslöja hur många abonnenter man har.

Fastighetsägarna har således bestämt sig för att snabbt installera bredband så flerfamiljshusen får on-lineanslutning till Internet, med i bästa fall megabithastighet. Därmed kan de gamla telefonmodemen skrotas. För 200-300 kronor per månad kan istället en mycket stor del av hushållen få obegränsad Internettrafik.

Flera trånga sektorer

Planen är att över 200 000 svenska bostäder skall få bredband i år, men det är osannolikt att så snabb utbyggnad kan klaras.

- Jag tror vi får förseningar. Det finns flera flaskhalsar, problem med tillgång på ADSL-modem, installatörer och fiberkabel, säger Anders Johansson, ansvarig för bredband på Sabo, de kommunala bostadsföretagens organisation.

- Leveranstiden för bredband till HSB är från en till tolv månader, säger Thomas Henriksson, ansvarig för bredband på HSB.

Han påpekar att innan bredband kan installeras behövs normalt ett utbyggt stadsnät med hög kapacitet till varje bostadsområde och i många kommuner saknas det sådana stadsnät. Detta kan leda till att Bredbandsbolaget, som är tung leverantör hos HSB, först kan tvingas bygga ut egna stadsnät för att sedan kunna installera bredbandskapacitet i ett HSB-område. Alternativet är tillfälliga lösningar som naturligtvis blir dyrare.

De mest optimistiska uppgifterna kommer från Umeå som startade sin utbyggnad i mitten av 90-talet. Där rapporterar nu det kommunala bo-stadsbolaget AB Bostaden att 50 procent av hyresgästerna abonnerar på bredband. Inget annat bostadsbolag i landet redovisar så höga siffror.

Fastighetsägarna räknar med att mellan 10 och 30 procent av hushållen normalt är intresserade av den nya tekniken idag och att andelen stiger snabbt de närmaste åren.

Det finns dock enskilda fastighetsägare som avviker från mönstret, till exempel är intresset för bredband lågt där de flesta hyresgästerna är äldre. Annars är det framför allt mindre kommuner, mindre fastighetsägare och villaägarna som ännu inte hoppat på bredbandståget. De avvaktar tills det finns tillräckligt bra alternativ.

Telia har lyckats sälja sin ADSL-teknik till många Sabo-bolag. Men det är fortfarande så att Telia erbjuder ADSL i färre än hälften av landets kommuner, i 138 av landets 289 kommuner. Telia räknar med att ADSL-tjänster erbjuds i alla landets kommuner på längre sikt, i företagets egen regi eller av konkurrenter som hyr kapacitet i telefonnätet. I praktiken innebär detta att delar av Sveriges befolkning får vänta några år på bredband. I glesbygden finns det hushåll som aldrig nås av ADSL, enligt Telias planer.

Kabel-tv dominerar

Den utbyggnad som startat innebär hård konkurrens mellan olika tekniker. Många kommunala bostadsföretag har dessutom valt fler än ett alternativ. Bredband via kabel-tv dominerar fortfarande hos Sabo-bolagen. 61 bostadsföretag med 422 000 bostäder har valt detta alternativ. Samtidigt har 52 bostadsföretag med 307 000 bostäder valt ADSL, medan 38 bostadsföretag med 230 000 bostäder har valt att bygga nya nät baserade på Ethernetstandarden.

Intressanta är att ADSL och Ethernet fått starkt fotfäste under det senaste året hos de dominerande fastighetsägarna. Riksbyggen satsar på båda dessa alternativ. HSB satsar starkt på Ethernet med Bredbandsbolaget och Telia som konkurrerande leverantörer.

På längre sikt, mer än fem år framåt, är det dock uppenbart att Ethernet är verklig vinnare. Så gott som alla Sabo-bolag satsar på Ethernet som det långsiktiga alternativet. Ethernet innebär nya fibernät fram till fastigheterna och nya fastighetsnät med kapacitet på 10 eller 100 Mbit/s till de anslutna bostäderna.

Det är faktiskt bara ett enda Sabo-bolag som anger att telefonnätet, och därmed DSL-tekniken, är deras långsiktiga alternativ för bredband. Sex Sabo-bolag anger att kabel-tv även håller långsiktigt. Hela 38 Sabo-bolag, 375 000 bostäder, anger att Ethernet är det långsiktiga alternativet.

Väljer IP-baserat nät

Visserligen har de flesta Sabo-bolagen avstått från att besvara denna enkätfråga men enligt Sabo:s experter är det så att de allra flesta bolagen kommer att välja Ethernet. Detta är en historisk omsvängning eftersom detta innebär att landets största fastighetsbolag därmed väljer att införa IP-baserade multitjänstnät som har förutsättningar att klara alla tjänster, Internet, telefoni, tv samt styr och reglertjänster.

För Telia är detta en mycket viktig utmaning eftersom fastighetsägarnas teknikval kommer att ändra Telias position på marknaden. Konsekvensen har blivit att Telia anpassat sig. Först vill Telia sälja ADSL till bostadsbolagen och i steg två vill Telia sälja Ethernet till Sabo-bolagen.

Nyckelordet för många fastighetsägare är konkurrens. De flesta vill inte komma i starkt beroende gentemot någon enskild operatör. De vill ha flera konkurrerande leverantörer som levererar infrastruktur och tjänster för bredband. På ADSL-området dominerar Telia marknaden starkt idag. Den största konkurrenten är Riksbyggenägda Bonet som idag säljer ADSL till fastighetsägare i 14 kommuner. Bonet hyr kopparkabel av Teliabolaget Skanova och erbjuder idag ADSL med 2,5 Mbit/s, vilket är snabbare än Telias standarderbjudande. Skanova räknar dock med att hyra ut mer kapacitet och att Telia får ADSL-konkurrens i de flesta av Sveriges kommuner.