JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Datanätet trimmar lastbilen

Scania, Volvo Lastvagnar, Mercedes-Benz och Man går nu i spetsen för att införa en ny nätstandard i tunga lastbilar som uppskattningsvis kan spara fem till tio miljarder kronor per år åt Västeuropas åkerier.
De fyra tillverkarna inför från och med nästa år standarden Fleet Management Systems (FMS) i nya lastbilar. FMS är ett gränssnitt för fordonsdata. En ny styrenhet kallad Cotel placeras i lastbilens cannät som exporterar driftsdata i realtid, uppskattningsvis 1,3 kbyte per sekund. Driftdata följer en gemensam standard för 19 olika områden och fler skall tillföras, se tabell. Denna information bearbetas och presenteras i förarens dator, lagras eller skickas via GSM direkt till åkeriets övervakningssystem.
 
Därmed kan chauffören exempelvis se vid vilka varvtal bränsleförbrukningen är störst. åkeriet kan för varje lastbil lättare kontrollera bränsleförbrukning, körsträcka, belastning på kraftuttag och i vilken utsträckning bromsarna nyttjas. Med bättre kontroll följer möjligheter att göra besparingar i en bransch där lönsamheten är pressad.
 
- Med den nya FMS-standarden kan åkerierna sänka sina driftkostnader mellan fyra och åtta procent, enligt vår bedömning, säger Hampus Hansson på Volvo Lastvagnar.
 
Många kan uppgraderas
 
Den nya standarden kan få snabb spridning eftersom även befintliga lastbilar kan uppgraderas. Det gäller samtliga Volvos modeller tillverkade i Europa sedan 1998 och Scania sedan 1996. Totalt handlar det om många hundra tusen lastbilar av sammanlagt cirka två miljoner som finns i drift i Västeuropa.
 
Både Volvo och Scania har de senaste åren också börjat sälja produkter som visar att tekniken verkligen fungerar. åkeriet TL Teknik i Södertälje har en bränslemätare ansluten till cannätet i en Scaniabil och Scanias produkt Fleet Analysis System där handdatorn Cassiopeja nyttjas.
 
- Föraren kan direkt se bränsleförbrukningen vid olika varvtal. Det är uppenbart att det går att spara. Jag tror att besparingar med mellan tre och åtta procent är rimligt. För mitt åkeri handlar det om mellan 3 000 och 6 000 kronor per lastbil och år, säger Albin Ahlin, chef för TL Teknik som har 18 lastbilar i drift, både Volvo och Scania.
 
- Minskad bränsleförbrukning är viktigt men miljökraven är ännu viktigare. Vi har kunder idag som kräver att vi redovisar hur stora utsläpp vi gör. Och det kan vi mäta med detta system, säger Ahlin.
 
återbetalningstiden för investeringen beräknar Ahlin till fem år eller kortare. Han betonar att företagets lastbilar går i kortväga trafik och att tunga lastbilar i långdistanstrafik kan spara mer än hans lastbilsflotta.
 
Fördelen med en standard är att TL Teknik då kan införa samma teknik i alla lastbilar och åkeriet vågar då göra en långsiktig investering i den nya tekniken.
 
Det stora språnget med den nya FMS-standarden är just att varje åkeri enkelt kommer att kunna inhämta alla viktiga driftdata från samtliga lastbilar, oavsett tillverkare.
 
Aldrig förut
 
När de fyra lastbilstillverkarna tidigare i år kom överens om den nya FMS-standarden var det därför en historisk händelse. Något liknande samarbete har lastbilsindustrin aldrig tidigare haft, påpekar både Scania och Volvo.
 
Medan personbilsindustrin nu är i full färd med att utveckla högkapacitetsnät som ger förare och passagerare nya informations- och underhållningstjänster så ser lastbilsbranschen främst behov av nättjänster som sänker driftkostnaderna, understryker de svenska lastbilstillverkarna.
 
- Den fundamentala skillnaden mellan personbilsbranschen och lastbilsbranschen är att en lastbil är en produktionsapparat i en transportfabrik. Det är maskinens produktivitet och effektivitet som styr. Den typ av mätvärden vi får från canbussen, till exempel bränsleförbrukning, kräver väldigt lite bandbredd. Flaskhalsen för lastbilsbranschen är i huvudsak användningen av informationen från lastbilarnas nätverk och att utveckla tjänster som genererar nytta, säger Peter Gillbrand, vd i Scania Infotronics.
 
För Scania räcker cannätet i många år till. Det har en kapacitet på 250 kbit/s. I företagets lastbilar i 4-serien finns fem styrenheter ihopkopplade via canbussen. Varje styrenhet har 20 givare, varav hälften är analoga, hälften är av/på-reglage. Ungefär 100 variabler genereras kontinuerligt.
 
Sammantaget handlar det om att cirka 12,8 kbyte data kan genereras, inklusive overhead. Scanias bedömning är att uppskattningsvis 1,3 kbyte data per sekund verkligen behöver komma ut via Cotelenheten. 90 procent av de driftdata som genereras kan sorteras bort av olika skäl.
 
Gott om utrymme
 
De driftdata som idag genereras i cannätet innebär en trafikbelastning på cirka 30 procent. I Scanias kommande lastbilsgeneration, 5-serien, kan antalet styrenheter utökas till 15 till 20 och antalet givarenheter utökas i motsvarande grad men Scania beräknar att sammantaget innebär förändringen att trafikbelastningen höjs till cirka 60 procent.
 
Trots dessa siffror behövs på sikt högre kapacitet än dagens cannät, understryker Peter Madsen på Scania.
 
- Vi vill börja skicka mer information mellan olika enheter anslutna till cannätet och då behöver vi mer bandbredd. Vi tittar på olika alternativ. Ett är TTC (Time Triggered CAN) och ett annat alternativ är den fiberoptiska standarden MOST, säger Peter Madsen.
 
Volvo lastvagnar påpekar att alltfler realtidskritiska säkerhetssystem införs i lastbilarna och detta ställer högre krav på fordonsnätet. För att möta detta behov ser Volvo två alternativ TTC eller Flex-Ray som båda är avsedda för realtidskrav. Industristandarden Flex-Ray har utvecklats av den tyska bilindustrin och den har fått tydlig medvind eftersom även General Motors sedan i höstas stödjer den.


Göte Andersson

Prenumerera på Elektroniktidningens nyhetsbrev eller på vårt magasin.


MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Rainer Raitasuo

Rainer
Raitasuo

+46(0)734-171099 rainer@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)