En rundringning till svenska kablagetillverkare resulterar i positiva tongångar. Branschen verkar må riktigt bra för närvarande.

- Det är generellt en bra konjunktur, det började tidigt i våras och har ökat sedan dess. För oss är det truckar och andra specialfordon som växer mest, säger Christer Alfredsson, vd på KA Wiking.

- Uppgången har varit markant de sista 2-3 månaderna, säger hans kollega Lars Rosén på KAB Kabelprefektion.

- Det är helt klart en positiv trend. Vi har vuxit 20 procent organiskt det senaste året, säger Rimasters vd Jan-Olof Andersson.

Rimaster, KAB och KA Wiking är tre överlevare. När IT-bubblan var som mest uppblåst fanns en rad svenska kablagetillverkare, många av dem i Norrland, några med flera hundra anställda. De flesta gjorde telekomjobb. Men när Ericsson bestämde sig för att skriva globala leveransavtal med ett antal stora tillverkare, som Huber & Suhner, Amphenol, Molex och Tyco - så drogs mattan undan för de svenska aktörerna. Situationen blev inte bättre av att många började köpa kablage från Kina.

- Sedan dess har den svenska marknaden nog mer än halverats. Men vi bedömer att branschen nått botten och nu börjat växa igen, säger Anders Tångring på Kablema, som levererar utrustning för kablageproduktion.

Polen och Baltikum

De flesta som överlevt har valt samma recept - en satellit i Polen eller Baltikum som står för arbetsintensiv volymproduktion av kablagen. Ett exempel är Amphenol, som förr hade stor tillverkning i Sverige men numera bara inköp och administration här. Produktionen görs av drygt 500 personer i Estland.

Rimaster, KA Wiking och KAB Kabelprefektion har alla tillverkning i Polen. Det har sänkt deras kostnader. Samtidigt har kundernas lust att köpa kinesiskt avtagit efter kvalitetsproblem och ökade fraktkostnader.

KA Wikings fabrik i Polen har ökat från 170 till 250 anställda bara i år. Hos en partner i Estland sysselsätts 80 personer därtill.

- Vi växer även i Sverige, framför allt på inköp och teknik, säger Christer Alfredsson.

- Kvalitet och leveransprecision är densamma i Polen som i Sverige nuförtiden, säger Lars Rosén på KAB, som med 20 personer i Sverige och 30 i Polen hör till de mindre aktörerna på området.

- Men vi växer. Inte så mycket här i Katrineholm, men i Polen kan vi nog dubblera styrkan innan årets slut, säger Rosén.

Alla tillfrågade understryker vikten av att ta större helhetsansvar och erbjuda kunderna kostnadsbesparande omkonstruktioner.

- Vi ser oss själva numera som elsystemleverantör, och vi driver en hel rad konstruktionsprojekt i samarbete med kunderna, säger Rimasters Jan-Olof Andersson.

Resultatet är att huvudanläggningen i Rimforsa vuxit från 90 till 150 personer på två år. Därtill har fabriken i Polen drygt 100 anställda. Kablage står numera bara för 60 procent av verksamheten.

Lennart Sjöberg, vd på Gelab i Gäddede som gör både elektronikmontering och kablage, menar att trycket på att lägga produktionen utomlands inte är lika starkt längre.

- Mitt intryck är att kunderna det senaste året börjat ta hem allt mer produktion, även från Baltikum. Visst är lönerna lägre där, men materialet ofta dyrare, säger han.

Köper materialet i Sverige

Högre priser i Baltikum beror bland annat på att distributörerna där inte är lika konkurrensutsatta som i Sverige. Många i kablagebranschen köper därför sitt material i Sverige och skeppar det till Baltikum eller Polen i egen regi.

Gelab, med 90 anställda, hör till det fåtal som inte jobbar med satellitproduktion i något låglöneland.

- Men vi får se, det är uppe till diskussion. Vi tänker inte förbli helsvenska till varje pris, säger han.

De som överlevt nedgången har alla visat prov på stark förändringsförmåga. Och det lär behövas även framöver. Visst är konjunkturen god nu, men det finns många hot. Ett är råvarupriserna - kopparpriset har gått upp med 60 procent sedan årsskiftet, något som påverkar alla i branschen.

- Det slår igenom väldigt mycket. Alla i branschen frågar sig om det är en bubbla eller en reell efterfrågeökning - själv tror jag att det är både och, säger Johan Vinberg, vd på kabeltillverkaren Habia.

- Vi har gjort en del prisökningar, konstigt vore det annars. Om vi inte tvingades höja priserna när råvarupriserna sticker så kraftigt så skulle det ju betyda att vi skörtat upp kunderna tidigare, resonerar Rickard Jangeborg på kontaktdonsjätten Tyco.

Ökade materialpriser är dock inget som kablagetillverkarna kan kompensera sig för genom att höja sina priser. Tvärtom, enligt Christer Alfredsson på KA Wiking kräver kunderna kostnadsreduktioner på 3-5 procent per år, oavsett råvarupriser.

- En del klarar vi med rationaliseringar och bättre konstruktioner. Men det räcker inte, säger han.

- Snart har alla fabriker i Baltikum eller Polen, och lönerna stiger där. Då måste vi gå vidare, längre söderut eller österut. Vi diskuterar det, och tror vi når dit inom 1-2 år. Men det är inte lätt, det gäller att hitta rätt folk att jobba med.