About / Advertise
Fortfarande finns det ett flertal platser kvar att söka för dem som vill studera till civilingenjör inom elektroteknik eller mikroelektronik på Kungliga Tekniska Högskolan. Även andra högskolor, som Chalmers, Luleå och Lund, har svårt att attrahera elever till motsvarande utbildningar.
Trots att det var upprop på KTH igår går det fortfarande att söka till högskolans civilingenjörsutbildning i mikroelektronik eller elektroteknik.– Undervisningen kör igång under mitten av nästa vecka, men det går nog att ansöka om en plats på mikroelektronikprogrammet även under hela nästa vecka, säger Håkan Sjöström, studievägledare för civilingenjörsutbildningarna mikroelektronik och informationsteknik på KTH.
På KTH:s civilingenjörsutbildning inom mikroelektronik finns 40 platser, motsvarande utbildning med internationell inriktning har 20 platser. Den internationella linjen fick idag in tre elever och är därmed precis fullsatt. Till den allmänna linjen har hittills enbart 28 elever antagits. Till högskolans civilingenjörsutbildning inom elektroteknik har hittills 54 elever antagits till totalt 75 platser.
Men eleverna sviker inte enbart KTH. Även Chalmers hävdar att trenden mot att färre söker sig till civil- och högskoleingenjörsutbildningar inom data- och elektroteknik består även i år. I dagsläget har högskolans civilingenjörsutbildning inom elektroteknik 103 antagna elever till 140 möjliga platser. Fast ännu kan statistiken förbättras, då Chalmers fortfarande bjuder in till efteranmälan på sin hemsida.
Tittar man på den dagsfärska antagningsstatistiken från Verket för Högskoleservice visar det sig att alla landets högskolor har svårt att attrahera elever till högskoleingenjörsutbildningar och civilingenjörsutbildningar inom elektroteknik ( se länk ).
- Vi är förvånade över att det fortfarande är så dåligt tryck på civilingenjörsutbildningar som dessa. Många kommer till mig och säger att de har jobb innan examen och jag vet ingen som har svårt att få jobb efter utbildningen, säger Håkan Sjöström.
Genom att så få visar intresse för utbildningarna minskar också högskolornas intagningskrav på eleverna. Dessutom är antalet lärarledda matematiklektioner i gymnasieskolan färre än för tio år sedan, hävdar Håkan Sjöström.
- Medelbetyget hos de intagna har sjunkit och gymnasieutbildningen förbereder eleverna sämre numera. Tillsammans gör detta att många hoppar av utbildningen. I snitt slutar 20 till 30 procent av eleverna under utbildningstiden. De allra flesta slutar efter årskurs ett, säger han.
