Han syftar på kompetenscentra som franska Crolles, tyska Dresden och det holländsk-belgiska området mellan Leuven, Eindhoven och Nijmegen liksom italienska Catania. Ett annat sätt att mäta framgångarna för europeisk elektronik är att NXP (fd Philips), ST Microelectronics och Infineon inklusive den avknoppade minnesverksamheten i Qimonda kvalar in bland världen tio största halvledartillverkare. I Holland finns också ASML som på tjugo år gått från noll till över 50 procent av litografimarknaden.
– För att bibehålla konkurrenskraften behövs det en fortsättning på Medea+, säger Arthur van der Poel.
Arbetet med fortsättningen har redan kommit ganska långt. I januari ska det finnas en första version av den så kallade vitboken som anger ramarna för det nya programmet. Precis som tidigare kommer en stor del av programmet att ägnas åt nya CMOS-processer på 32 nm och 22 nm liksom den tillhörande tillverkningsutrustningen. Men det krävs mer än att bara krympa geometrierna så tekniker som SoC (systemkretsar) och SiP (system i en kapsel) liksom gränsöverskridande tekniker kommer att få ett ökar utrymme.
Den slutgiltiga utformningen beror också på andra program, både EU-ledda och nationella. Det finns överlapp med bland annat Eniac, som precis håller på att starta upp och som har nanoteknik i fokus. Men det kan också finnas överlapp med program som Artemis, Itea och Celtic.
Till sommaren ska vitboken vara klar och om allt går vägen kan fortsättningen få Eurekastatus i juni eller juli. Därefter går det att göra en utlysning och de första projekten skulle kunna komma igång redan 2008, innan Medea+ tar slut.
Medea+ har dock inga egna pengar att dela ut. All finansiering kommer från de deltagande företagen själva eller från lokala myndigheter. I Sverige är det Vinnova som står för den statliga finansieringen.
Medea+ är ett åttaårigt projekt som startade 2001 som en fortsättning på Jessi. Hittills har 74 forskningsprogram fått klartecken. De samlar 408 företag, institut och högskolor från 22 länder och har en sammanlagd budget på 20 197 manår. Sveriges andel är minimal med 188 manår.
Från Sverige deltar Ericsson Microwave, Acreo och Precise Biometrics i projekt som fortfarande pågår. Ericsson Microwave leder ett av de minsta projekten kallat HiMission där även Acreos Norrköpingsavdelning igår. I projektet tittar man på byggsätt som kan resultera i billiga mikrovågsprodukter. Det gäller bland annat en fordonsradar på 77 GHz liksom mikrovågslänkar.
Precise Biometrics deltar i smartkortsprojektet Onom@topic+. Företaget bidrar med sin teknik för identifiering med fingeravtryck.