Julian Gardners näsor. |
Men även en frisk näshåla är täckt med ett tunt lager snor. Det förbättrar luktsinnet. Dels löser det upp molekyler i mindre bitar. Och dels fördröjer det olika molekylers passage till doftrecepterorerna olika mycket – en tidsskillnad som i sig ger information om vilka molekyler det rör sig om.
Forskare på två brittiska universitet bestämde sig för att undersöka om samma teknik kunde förbättra deras artificiella doftsensor.
Doftsensorn täcktes med en polymerblandning och resultatet blev över förväntan.
– Vårt artificiella snor gjorde inte bara att förmågan att skilja mellan dofter förbättrades, utan också att analystiden blev kortare än med konventionella tekniker, säger Julian Gardner, forskare på universitetet i Warwick.
Med ett tio mikrometer tjockt lager polymerer kunde sensorn plötsligt skilja mjölkdoft från banandoft.
Forskarnas doftsensor skulle kosta uppskattningsvis 10 dollar i produktion. Deras arbete har publicerats i den biologiska tidskriften Proceedings of the Royal Society under titeln ”Towards an artificial olfactory mucosa for improved odour classification”.