Som Elektroniktidningen rapporterade igår är många i elektronikbranschen upprörda över att ha blivit påförda 120 000 kronor i miljösanktionsavgift, för att inte ha uppfyllt kraven om produktdeklarationer till Naturvårdsverkets EE-register, se artikel (länk) . Inalles är det 47 företag som krävs på denna avgift.

Verkets enhetschef Ingela Hiltula, som har ansvaret för EE-registret och hanteringen kring detta, säger sig ha viss förståelse för de som drabbats, och medger att avgifterna ha varit mer differentierade.

- Visst kan det kännas snopet, och jag kan förstå att avgiften kan upplevas som hög. Det borde ha funnits fler trappsteg, och det är något vi diskuterar med miljödepartementet om att ändra inför framtiden, säger hon till Elektroniktidningen.

En ändring tar dock tid eftersom det krävs riksdagsbeslut i sådana frågor, med allt vad det innebär. Idag finns bara två nivåer. Om ett företag säljer produkter som omfattas av WEEE för mer än 100 000 kronor per år är miljösanktionsavgiften 120 000 kronor, annars är den 20 000 kronor.

Ingela Hiltula konstaterar att de remissinstanser, bland annat Elkretsen och Teknikföretagen, som blev tillfrågade inför bestämmelsernas införande var rörande överens om att avgifterna skulle vara höga nog för att verka avskräckande.

- Det var inga stora reaktioner från någon remissinstans, tvärtom upplevdes det som viktigt att alla berörda företag skulle vara med och ingen smita undan, säger hon.

De 47 företagen som krävts på avgift har alla anmält sig till EE-registret, men har enligt Naturvårdsverket inte deklarerat sina produkter på rätt sätt. Att verket i första hand valt att bötfälla de som anmält sig till registret och därmed åtminstone delvis försökt göra rätt för sig, i stället för de som valt att inte anmäla sig, är också ett faktum som upprört många i elektronikbranschen.

- De som inte anmält sig går kanske fria nu, men det kommer att bli nästa vända för oss. Vi tror att det finns många företag som borde vara med i registret, och dem ska vi försöka komma i kontakt med i höst, säger Ingela Hiltula.

Den övriga kritiken som riktats mot verkets hantering tycker hon dock inte är rättvis. Hon vill varken kännas vid att informationen varit undermålig, att tekniken fungerat dåligt eller att verket varit okänsligt i enskilda fall - tre punkter där flera av de drabbade företagen varit starkt kritiska.

- Över 1200 företag har anmält sig till EE-registret, och av dessa har drygt 1150 klarat att deklarera sina produkter på rätt sätt. Att så många gjort rätt, och vi dessutom haft stöd från branschen och vår referensgrupp tycker jag tvärtom visar att vi gjort ett ganska bra jobb, säger hon.

Vad gäller informationen så berättar hon att verket haft fyra informationstillfällen och tre seminarier. Ytterligare ett seminarium var inplanerat, men ställdes in på grund av bristande intresse. Flera påminnelser har också gått ut till de företag vars uppgifter man saknat.

Inbjudan till informationsträffar har gått via epost, till de adresser som företagen angivit då de anmält sig till EE-registret. Samma sak gäller påminnelser till företag vars produktregistreringar inte funnits i tid eller inte varit godkända.

- Visst kan man alltid informera mer, men vi har gjort så gott vi kunnat, säger hon.

När det gått så långt som till betalningsföreläggande har dock kommunikationen skett per brev. Detta brev har då inte alltid gått till samma person som nåtts av eposten, vilket kan vara ett skäl till att många av de betalningsskyldiga företagen blivit överraskade.

Om bristerna i datorsystemet konstaterar hon att det möjligen var "lite segt" under dagarna före sista anmälningsdatum, men att det i övrigt fungerat bra.

- Vi valde att ha ett rent digitalt system för att undvika pappersarbete och vara up-to-date. Och vi ska förstås fila på det och se om vi kan få det mindre segt framöver. Vi har också haft telefonsupport för de som behövt hjälp, säger hon.

Ingela Hiltula säger också att verket i flera fall hellre friat än fällt företag.

- I några fall har vi tagit bort avgiften. Exempelvis om företaget kunnat visa att den som haft till uppgift att rapportera till oss varit sjuk, eller om vi i dialog med företaget kommit fram till att produkterna faktiskt inte omfattas av WEEE-direktivet, berättar hon.

Företagen som fått betalningsföreläggandet har haft tre veckor på sig att överklaga till Miljödomstolen. Den tidsfristen har nu löpt ut för samtliga. För de företag som tänkt överklaga avgiften, men ännu inte gjort så, har Ingela Hiltula ingen förståelse.

- I Miljödomstolen kommer vi att vidhålla våra positioner i varje enskilt fall, säger hon.

Den praktiska hanteringen av avgifterna sköts inte av naturvårdsverket utan av Kommerskollegium. Pengarna är inte öronmärkta för något speciellt ändamål, utan går in i statens kassakista.

Det företag som struntar i att betala avgiften kommer att påföras förseningsavgifter, och i sista hand kan det bli en fråga för kronofogden.

Läs även: Branschen rasar mot Naturvårdsverket