När EU i april publicerade sin så kallade grönbok "Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet" ombads Vinnova att jämte en rad andra instanser komma med synpunkter, vilket verket nu alltså gjort. Och det är ett klart kritiskt remissvar som generaldirektör Per Eriksson skrivit under.

Det genomgående temat är att grönboken är alltför snävt inriktad på forskningen och forskarnas behov, och alltför lite behandlar innovationer, innovationssystem och innovationernas betydelse i samhället utanför forskningssystemet.

"Grönboken borde ha behandlat vad som krävs för att utveckla Europas FoU-system till ett forsknings- och innovationssystem som bättre levererar också de nyttigheter i form av välfärd och konkurrenskraft som Europas medborgare förespeglats." skriver Vinnova.

Vinnova lyfter upp den rapport som förre finske statsministern Esko Aho presenterat med titeln "Creating an Innovative Europe" som föreslår en pakt för forskning och innovation, och menar att det är den vägen EU bör gå, istället för att fortsätta på den nu inslagna vägen. "Drivs utvecklingen vidare finns det en risk att forsknings- och innovationspolitiken glider isär på europeisk nivå" skriver verket i sitt svar.

I grönboken konstateras också att den europeiska forskningen är för splittrad, och att många universitet i EU är för små för att forskningen där ska kunna nå kritisk massa. Vinnova håller med om den analysen, men menar att grönbokens förslag till åtgärder är långt ifrån tillräckliga.

"Grönboken borde explicit ha ställt frågan: Finns på europeisk nivå idag en konsekvent målmedvetenhet, system och adekvata och effektiva instrument som verkar i den eftersträvansvärda riktningen? Den frågan ställs inte" konstaterar Vinnova.

Vidare konstaterar Vinnova att EU-kommissionen till sitt förfogande har alla de instrument som krävs för att främja samarbete mellan universitet och högskolor, institut och företag inom och mellan medlemsländerna, men att dessa instrument inte används. "Det förefaller att inget av dessa instrument har som huvudsyfte att minska fragmenteringen" skriver Vinnova, och fortsätter "Någon över tiden sammanhållen planmässig strategi eller gemensam idé för att vidga instrumentuppsättningen med sikte på att minska fragmenteringen är svår att skönja".

Grönboken hävdar att en orsak till fragmentiseringen är att optimeringen av forskningsresurserna görs på nationell nivå i stället för europeisk nivå. Vinnova hävdar att det inte finns tillräckligt mycket data for att mäta fragmentiseringen, men menar att problemet i varje fall inte är särskilt stort i Sverige, där 5 universitet (Lund, Karolinska Institutet, KTH, Chalmers och Uppsala) står för 70 procent av medlen som kommit från EU inom det sjätte ramprogrammet.

Vetenskapsrådet, som också lämnat remissvar, håller med om bristen på övergripande visioner och menar att diskussionen om fragmentisering är ofullständig:

- Grönboken uppvisar en övertro på att god forskning kan administreras fram, att om vi bara centraliserar mer och skapar fler styrinstrument så kommer de stora resultaten. All erfarenhet visar att det är enskilda forskares nyfikenhet och vilja till förändringar som bidrar till de riktigt stora framstegen, säger generaldirektören Pär Omling i ett pressmeddelande.

Vad Vinnovas och Vetenskapsrådets remissvar får för konsekvenser är svårt att sia om. Bara i Sverige har dussinet instanser lämnat sina egna svar på grönboken, däribland även Teknikföretagen, Försäkringskassan, Svenskt Näringsliv och flera universitet och högskolor. Troligen kan enbart de åsikter som samlar bred majoritet vinna gehör hos EU-kommissionen.

Länk till Grönboken
Länk till Vinnovas svar (pdf)
Länk till Vetenskapsrådets remissvar (pdf)